Astma är egentligen ett samlingsbegrepp för en rad olika sjukdomstillstånd som påverkar luftvägarna. Medan symptom vid astma i de allra flesta fall är likadan, så behöver inte alla personers astma utlösas av exakt samma faktor. Det finns olika typer av astma, och man delar ofta in sjukdomen i allergisk och icke-allergisk astma, men en vanlig utlösare är fysisk ansträngning. Denna form av astma kallas för ansträngningsastma och är ganska vanlig.

Symptom vid ansträngningsastma

Symptom vid ansträngningsastma uppstår endast i samband med fysisk ansträngning, alltså i samband med att man tränar eller av andra skäl anstränger sig fysiskt. Vanliga symptom är:

  • Du upplever att det är tungt att andas (andnöd eller andningssvårigheter) i samband med fysisk ansträngning
  • Väsande andning (eller rosslande/pipande andning)
  • Kraftig hosta
  • Åtstramning/sammandragningar eller tryck i bröstet/bröstkorgen
  • Mycket kraftig trötthet i samband med fysisk ansträngning

Exakt varför ansträngningsastma uppstår hos vissa vet man inte. Fysisk ansträngning gör att man andas snabbare genom munnen och symptomen orsakas av att luften som kommer ner i luftvägarna blir kallare och torrare än vid normal andning genom näsan. Detta gör att luftvägarnas slemhinnor blir uttorkade, men kan även orsaka avdunstning av luftvägarna på grund av värmeförlusten. Uttorkade och avdunstade luftvägar kan sedan leda till astmasymptom eller ett astmaanfall.

Det är mycket viktigt att förstå skillnaden mellan ansträngningsastma och dålig kondition. En person som har ansträngningsastma har inte dålig kondition, utan är drabbad av en sjukdom som påverkar luftvägarna.

Ansträngningsastma: test och diagnos

Om du upplever något eller några av ovan nämnda symptom endast i samband med träning eller fysisk ansträngning kan du ha ansträngningsastma. Om du lämnar din ansträngningsastma obehandlad är du alltid i riskzonen för ett astmaanfall, vilket är ett mycket allvarligt tillstånd. Därför är det mycket viktigt att alltid uppsöka vård om du är bekymrad.

För att kunna ställa diagnos om ansträngningsastma kommer din läkare behöva göra tester för att mäta din lungkapacitet och även för att kunna utesluta eventuella andra orsaker. Detta kallas ibland för ett ansträngningstest och innehåller oftast ett par gemensamma hållpunkter.

Test av din normala lungfunktion

För att kunna bedöma din normala lungfunktion, alltså din lungfunktion när du inte fysiskt anstränger dig, kommer din läkare genomföra så kallad spirometri. Spirometri är en undersökning som mäter hur mycket luft du kan blåsa ut och hur snabbt det går.

Efter detta kan din läkare komma att ge dig ett bronkdilaterande läkemedel, som du andas in genom en inhalator. Detta är till för att dina lungor ska utvidgas. Därefter kommer du att få upprepa spirometrin, så att din läkare kan jämföra resultaten av de två mätningarna och se om läkemedlet förbättrade ditt luftflöde. Detta initiala lungfunktionstest är viktigt för att kunna utesluta huruvida du har kronisk astma.

Ansträngningstest

Detta test är till för att din läkare ska kunna observera och utvärdera dina symptom i samband med fysisk ansträngning, alltså träning. Ett ansträngningstest kommer att kunna fastslå om du endast får besvär i samband med fysisk aktivitet, förutsatt att de andra undersökningarna har sett bra ut.

Testet går till såhär:

  1. Inledningsvis mäts din lungfunktion genom spirometri (test av din normala lungfunktion, som beskrivits ovan)
  2. Därefter kommer du att få anstränga dig intensivt under minst sex minuter. Detta kan vara exempelvis genom att springa på ett löpband eller cykla på motionscykel.
  3. Efter detta mäts återigen din lungfunktion genom spirometri under 15-20 minuter.

Uteslutande av andra sjukdomar eller tillstånd

För att kunna ställa en diagnos måste läkaren även kunna utesluta andra sjukdomar och tillstånd. Detta eftersom det finns vissa tillstånd som kan orsaka symptom som liknar de vid ansträngningsastma.

Några exempel på sådana är:

  • Sjukdomar som påverkar stämbanden, till exempel stämbandsinflammation
  • Allergier
  • Lungsjukdom, som exempelvis KOL
  • Oregelbunden hjärtrytm (så kallad arytmi)
  • Annan hjärtsjukdom
  • Gastroesofageal refluxsjukdom

Behandling vid ansträngningsastma

All ansträngningsastma behandlas inte på samma sätt. Din läkare kan till exempel ordinera ett läkemedel som tas strax innan fysisk ansträngning, eller en behandling som du tar varje dag för långvarig kontroll.

Om du blir ordinerad ett läkemedel som du tar före fysisk ansträngning för att minimera eller förebygga symptom vid ansträngningsastma kommer det ges i formen av kortverkande beta-agonister, mest kända som “luftrörsvidgande astmamediciner”. Några vanliga sådana är Airomir, Salamol, BuventolVentolin och  Bricanyl.

Långverkande beta-2-agonister, eller helt enkelt “förebyggande astmabehandlingar” är behandlingar som tas dagligen, antingen tillsammans med ett luftrörsvidgande läkemedel eller helt ensamt. Vanliga sådana är PulmicortSeretide och Symbicort.  

En detaljerad genomgång om skillnaderna mellan luftrörsvidgande astmamediciner och långverkande astmamediciner kan du läsa här.

Senast granskat:  26-03-2018