Astma är i de allra flesta fall en kronisk sjukdom som påverkar luftvägar och lungor. Symptomen varierar i intensitet och är särskilt intensiva i samband med ett astmaanfall. Men livet som astmatiker behöver inte alltid innebära ett liv fullt med begränsningar. Med rätt medicinering, positiva livsstilsval och en god sjukvårdskontakt kan de flesta astmatiker leva ett relativt trubbelfritt liv. I motsats kan dock sjukdomen orsaka vissa långvariga hälsoeffekter om den inte kontrolleras på rätt sätt, något vi går igenom på denna sida.

Kronisk inflammation i luftvägarna

Med förändringar i luftvägarna menas ärrbildning och andra bestående skador i luftvägar och lungor. Allvarliga förändringar i luftvägarna kan leda till att vävnaden i luftrören påverkas och blir stelare såväl som nedsatt lungfunktion och i förlängningen påverkad lungkapacitet och kronisk hosta.

Det är inte vanligt att personer upplever allvarliga komplikationer till följd av endast sin astma, men i de fall där det sker har det nästan alltid orsakats av dålig astmakontroll, t.ex. genom att ha slarvat med sin medicinering eller andra negativa livsfaktorer.

De allra flesta fall av astma behandlas med inhalerat kortison (genom inhalator), och det förebygger även risken för framtida komplikationer. Om förändringar i luftvägarna redan har ägt rum kommer det dock inte gå att behandla endast genom astmamedicin, utan troligen innebära att symptom som andfåddhet och andningssvårigheter kommer äga rum på daglig basis.

Kronisk obstruktiv lungsjukdom (KOL)

KOL är en term som används för ett antal olika lungsjukdomar som exempelvis emfysem, bronkit och kroniskt obstruktiv luftvägssjukdom. Dessa kan alla orsaka andningssvårigheter men bör inte förväxlas med astma, som är orsakat av en annan typ av lunginfektion. När en astmatiker inte upplever ett astmaanfall eller kraftiga symptom av sin sjukdom kan de leva ett relativt normalt liv - en person med KOL, däremot, kommer att ha en permanent nedsatt lungkapacitet.

Den som lever med långvarig, allvarlig eller svårkontrollerad astma kan utveckla KOL. Risken att utveckla KOL tros också vara större bland astmatiker som röker, såväl som att risken för att utveckla KOL är större hos personer med infektioner i luftvägarna.

Astma och träning

Även fast det ibland kan vara besvärligt, i synnerhet om du har ansträngningsastma, så uppmuntras astmatiker alltid till att träna och leva ett aktivt liv - eftersom det finns så pass många fördelar med att leva ett fysiskt aktivt liv och ha bra kondition. För de flesta astmatiker går symptomen att kontrollera även under fysisk aktivitet, förutsatt att man har god kontroll över sin astma, tar sin astmamedicin som man ska och i övrigt har en sund livsstil.

Om det är så att din astma begränsar dina möjligheter till fysisk ansträngning, motion eller träning bör du prata med din astmasjuksköterska eller med din husläkare. De kan hjälpa dig i att se över dina läkemedel, hur du använder dem och föreslå förändringar som kan förbättra situationen.

Om du undviker att röra på dig och får för lite motion kommer risken alltid att öka att du drabbas av övervikt, vilket i sin tur kan orsaka en rad andra sjukdomar som t.ex. hjärt-kärlsjukdomar som hjärtinfarkt, stroke och kärlkramp, typ 2-diabetes, högt blodtryck och högt kolesterol. Den sammantagna hälsovinsten av att röra på sig kommer alltid vara större än att avstå, även om du har astma. Om du är bekymrad kan det dock vara bra att diskutera motion och träning som astmatiker med sjukvårdspersonal.

Om du har astma som elitidrottare är situationen ofta något annorlunda i avseendet astmakontroll - inte minst på grund av att din träning kommer att vara mer frekvent. Även användandet av läkemedel är något som kan komma att behöva diskuteras ytterligare, eftersom användandet av vissa läkemedel kan kräva särskild registrering i syfte att inte fastna i en dopingkontroll. Detta har vi gått igenom i ett blogginlägg om Jenni Asserholt, som är en ishockeyspelare med astma.

Astma och mental hälsa

Precis som ditt känslomässiga välbefinnande kan påverkas av din astma, kan även din astma påverkas av din mentala hälsa. Att leva med en kronisk sjukdom kan leda till stress, ångest och till och med depression. Det är möjligt att din astma kan påverka ditt psykiska välbefinnande negativt, som sedan påverkar din astma negativt, inte helt olikt en så kallad “ond cirkel”.

Det tros att det är något vanligare att astmatiker drabbas av psykisk ohälsa [1]. Det absolut bästa sättet att undvika psykisk ohälsa förknippat med din astma är att ha så bra astmakontroll som möjligt. Det innebär att du tar dina läkemedel som ordinerat, att få regelbundet med motion, äta en balanserad kost och följa övriga anvisningar från läkare eller astmasjuksköterska.

Astma och dysfunktionell andning, även kallat “hög andning”

När en person andas mer med musklerna i bröstkorgen än med diafragma klassas det för dysfunktionell andning. Detta kan orsaka symptom som andfåddhet, en smärta eller ett tryck över bröstet, klump i halsen, harklingar, rethosta, suckar, gäspningar och en känsla av att inte kunna ta djupa andetag. Det är ofta mycket obehagligt för den drabbade. Kända utlösare av så kallad hög andning är stress, depression, ångest, panikångest - och astma.

Dysfunktionell andning ger ofta astmaliknande symptom, som nämnt ovan, och kan ibland av den drabbade misstas för astma. Skillnaden vid vanlig astma är att en person med andningsrubbningar inte svarar på astmamediciner. Det finns studier som har visat på att upp till var tredje astmatiker upplever dysfunktionell andning [2].

Senast granskat:  20-03-2018