Astma orsakas av den inflammation som uppstår i luftrören, som är de rör som transporterar luft till våra lungor. Dessa kallas även för bronker eller bronkier. När kroppen kommer i kontakt med en stimuli, som t.ex. allergener, infektioner, kall luft eller andra miljöbaserade utlösare, blir luftvägarna irriterade och inflammerade. Detta, i sin tur, leder till ett begränsat luftflöde. De trånga luftvägarna ger sedan symptom som andfåddhet, hosta, väsande eller rosslande andning och sammandragningar i bröstet.

Vad orsakar astma?

Exakt vad som orsakar astma är inte fullt klarlagt. Det finns, emellertid, olika teroirer som länkar samman astma till både genetik och miljö. Forskning har visat att personer som har en familjehistoria av astma är mer benägna att själva utveckla astma. Samma gäller för personer som har diagnostiserats med eksem, barn som har fötts för tidigt och behövt andas genom respirator. Det finns även en korrelation mellan att ha utsatts för passiv rökning som barn eller om ens mamma rökt som gravid. Nya studier har även visat att pappor som rökt innan eller i samband med att mamman blivit gravid löper större risk att få barn med astma.

Upp tills 15 års ålder är astma vanligare hos pojkar än hos flickor. Efter puberteten är det emellertid klart vanligare hos vuxna kvinnor, inte minst på grund av de hormonförändringar som sker i samband med övergångsåldern.

Astma tenderar att träda in när någon med en genetisk predisposition för sjukdomen kommer och kommit i kontakt med någon faktor som orsakat sammandragning i luftrören. Men fördelningen mellan genetik och miljö är i stort sett 50/50. Världshälsoorganisationen WHO uppskattar att omkring hälften av alla fall av astma beror på just miljöfaktorer, som kan sträcka sig från att utsättas för passiv rökning eller faktorer i hemmet, men även barn som exempelvis växer upp nära en väg med tung trafik kan i högre grad utveckla astmasymptom. Även barn som utvecklat antikroppar, så kallad sensibilitet, mot t.ex. pollen och pälsdjur har även en förhöjd risk att utveckla astma.

Miljö och astma

Vart någonstans vi lever kan, som kort nämndes ovan, även ha en effekt på sannolikheten för att astma utvecklas. Astma är ett mycket vanligt tillstånd, i synnerhet i västvärlden, och det blir alltjämt vanligare. Faktorer som kan bidra till ett astmaanfall kan dessutom finnas både utomhus och inomhus. Vanliga sådana är luftföroreningar, pälsdjur, damm och dammkvalster, passiv rökning och annan rök samt mögel. Det är därför viktigt att uppmärksamma miljöfaktorer när man letar efter sätt att förbättra en astmatikers hälsa. Forskning tyder på att astma är mindre vanligt på landsbygden där barn är mer benägna att komma i kontakt med husdjur och parasiter. Dessa studier stödjer tesen om hygienens påverkan för barns benägenhet att utveckla astma eller allergier.

Genetik och astma

Vår förståelse av astma och vår genetiska uppsättning förbättras för varje år. Det finns pågående studier som tittar på sambandet mellan genetik och astma. Studierna verkar för att identifiera de specifika gener som gör en person mottaglig för tillståndet. Vissa familjer kan konstateras ha en stark närvaro av astma, vilket sedan kan överföras från föräldrar till barn. Eftersom våra gener är en starkt bidragande faktor vid utvecklingen av astma kan du alltså vara predisponerad för astma redan vid födseln. Hittils har omkring 100 gener identifierats och kopplats samman med astma och generna kan sorteras i fyra kategorier:

  • Mottagliga gener
  • Huruvida de är mottagliga gener
  • Huruvida de är gener som bidrar till allvarsgraden av tillståndet
  • Huruvida de är gener som påverkar behandling
  • Och huruvida de har en verkan på immunfunktionen

Vad kan förvärra astmasymptom?

Det är viktigt att försöka kontrollera sin astma så bra som möjligt för att minimera risken för astmaanfall och därmed eventuellt behöva uppsöka sjukhus. Astmasymptomen kommer dessutom sannolikt att förvärras om du misslyckas med att ta din medicin enligt din läkares anvisningar. Din förebyggande astmamedicin bör du dessutom alltid ta exakt så som din läkare instruerat då regelbunden användning hjälper din kropp att hantera en första reaktion på allergener.

Därtill är det mycket viktigt att alltid se till att gå på de regelbundna astmakontroller. Att förstå varför du bör gå på regelbundna kontroller är centralt, då det ger dig möjligheten att diskutera hur din astma påverkar ditt dagliga liv. Det ger också din husläkare tid att granska och följa upp din behandling och kontrollera att du får den bästa behandlingen för ditt tillstånd. De som lever med astma kan också uppmuntras av sin läkare att bibehålla en hälsosam vikt, då överviktiga personer löper större risk att få eller få förvärrade astmasymptom.

Går det att förebygga astma?

Det går dessvärre inte att fullt förebygga astma. Om du är genetiskt predisponerad och kommer i kontakt med en retning som orsakar en reaktion så är det högst sannolikt att du kommer att diagnostiserats med astma. Din astma kan emellertid förbättras med åren, likväl som förvärras vid olika tillfällen på grund av ett antal faktorer.

Det finns emellertid ett antal saker du själv kan göra för att hantera och kontrollera dina astmasymptom så effektivt som möjligt. Några av dessa är:

  1. Ta hand om din egen hälsa genom att hålla dig i god fysisk form.
  2. Förhindra annan sjukdom där det är möjligt.
  3. Ta din behandling eller dina behandlingar exakt så som ordinerats åt dig av läkare.
  4. Få hjälp med att sluta röka om det behövs.
  5. Gå till din vårdcentral för regelbundna astmakontroller och utvärderingar.
  6. Vaccinera dig mot influensa om det rekommenderats.