Urinvägsinfektioner är relativt vanliga och ofarliga infektioner som i de flesta fall drabbar kvinnor. Den vanligaste typen av urinvägsinfektion kallas för blåskatarr, eller cystit, sker när bakterier har trätt fram i urinröret och därifrån tagit sig vidare till urinblåsan.

Njurbäckeninflammation, i sin tur, uppstår när dessa bakterier spridit sig upp till njurarna och njurbäckenet. Njurbäckeninflammation, eller pyelonefrit, är en mer allvarlig form av infektion som alltid måste behandlas. Om en njurbäckeninflammation inte behandlas finns det risk för att njurarna skadas eller att bakterierna sprider sig vidare till blodet. Det sistnämnda kan orsaka blodförgiftning (sepsis), vilket kan vara livshotande.

Njurbäckeninflammationer är smärtsamma och obehagliga och orsakas i de allra flesta fall av blåskatarr, alltså den vanligaste typen av urinvägsinfektion. De flesta som drabbas av en urinvägsinfektion kommer inte att få en njurbäckeninflammation, men i vissa fall kan bakterierna vandra vidare från urinblåsan till en eller båda njurarna.

Om en njurbäckeninflammation genast behandlas orsakar den oftast inte allvarliga komplikationer, även fast det ofta orsakar obehag hos patienten. Om den inte behandlas kan det förvärras och i vissa fall orsaka permanent njurskada eller i särskilt allvarliga fall sepsis, som nämnt ovan. Behandling vid njurbäckeninflammation sker i form av antibiotika.

Symptom på njurbäckeninflammation

Symptom vid en njurbäckeninflammation tenderar att utvecklas relativt snabbt, antingen över ett par timmar eller dagar.

De vanligaste symptomen är:

  • Smärta och obehag i sidan av kroppen, nedre ryggen och runt könsorganen
  • Hög feber på 38 °C eller mer, till och med upp till 39,5 °C
  • Skakningar eller feberfrossa
  • Svaghetskänsla eller trötthetskänsla
  • Aptitförlust
  • Illamående eller kräkningar
  • Diarré

* - Du kan även ha ytterligare symptom, orsakade av din urinvägsinfektion.

Njurbäckeninflammation kan även orsaka vissa ytterligare symptom, såsom:

  • Smärta eller en brännande känsla i samband med att du kissar
  • Ett akut behov av att kissa, så kallade urinträngningar, eller att du kissar oftare än vanligt
  • Blod i urinen
  • Illaluktande, grumligt urin
  • Smärta i nedre buken
  • Smärta i könsorganen
  • Hos äldre kan en njurbäckeninflammation orsaka förvirring

När du bör uppsöka vård

Du bör träffa din läkare om du känner dig febrig och har ihållande smärta i magen, nedre buken, nedre ryggen eller i könsorganen. Du bör också snarast träffa din läkare ifall du har en urinvägsinfektion som inte har förbättrats på ett par dagar eller om du har blod i urinen. Kontakta genast läkare vid misstanke av urinvägsinfektion hos barn.

Diagnos av njurbäckeninflammation

För att ta reda på om en patient har njurbäckeninflammation kommer läkaren fråga om symptom och sjukdomshistoria. Du kommer även få genomföra ett urinprov för att se om du har en urinvägsinfektion, som t.ex. blåskatarr.

Om du är man och har bekräftad urinvägsinfektion kommer du omgående remitteras till specialist (urolog) för ytterligare utredning.

Behandling av njurbäckeninflammation

I de flesta fall behöver njurbäckeninflammation och andra njurinfektioner behandlas snabbt med antibiotika. Detta för att stoppa infektionen från att orsaka permanent skada på njurarna och framförallt från att sprida sig till blodet. Det senare kan orsaka blodförgiftning, så kallad “sepsis”, vilket kan vara livshotande. Läkaren kan också sätta in smärtstillande läkemedel.

Om du är särskilt känslig för infektioner, till exempel om du har ett långvarigt sjukdomstillstånd, är gravid eller har en sjukdom som påverkar immunförsvaret, kan du behöva läggas in på sjukhus och få antibiotika genom dropp. Vanligtvis blir du helt frisk efter två veckors kur med antibiotika.

Vad orsakar njurbäckeninflammation?

Njurbäckeninflammation och andra njurinfektioner orsakas i de allra flesta fall av en urinvägsinfektion, där bakterierna har rört sig vidare från urinröret till urinblåsan och därifrån vidare upp till njurarna och njurbäckenet. Den vanligaste orsakande bakterien heter E. coli. När bakterierna stannar i urinblåsan kallas det för blåskatarr (cystit) och detta kan behandlas med antibiotika som Trimethoprim och MacroBID.

Bakterien E. coli lever normalt helt ofarligt i tarmen. Där orsakar de ingen skada. Men de kan förflyttas från din ändtarm till könsdelar under oskyddat sex eller, som kvinna, om man torkat sig på felaktigt sätt efter toalettbesök.

I vissa fall kan njurbäckeninflammation uppstå utan underliggande urinvägsinfektion, till exempel om du har njurproblem sedan tidigare, som exempelvis njursten. Det kan också orsakas av nedsatt immunförsvar och diabetes.

Vem löper risk att få njurbäckeninflammation?

Njurbäckeninflammation och njurinfektioner kan drabba människor i alla åldrar, men är klart mer vanligt hos kvinnor än hos män. Även urinvägsinfektioner, den största bidragande faktorn till njurbäckeninflammation, är mycket vanligare hos kvinnor än hos män, detta på grund av att kvinnans urinrör är kortare än männens.

Unga kvinnor löper störst risk eftersom de tenderar att vara mer sexuellt aktiva. När en person har sex mer frekvent ökar risken att få såväl urinvägsinfektion som njurbäckeninflammation.

Går det att förebygga njurbäckeninflammation?

Det bästa sättet att förebygga en njurbäckeninflammation är konsekvent de förebyggande metoder man kan genomföra för att undvika urinvägsinfektioner. Dessa inkluderar till exempel:

  1. Dricka mycket vatten
  2. Gå på toaletten så snart som du är kissnödig.
  3. Alltid försöka tömma blåsan helt när du kissar.
  4. Gå på toaletten efter sex.
  5. Torka dig framifrån-bak som kvinna .
  6. Noga tvätta dina könsorgan varje dag och även försöka tvätta dem innan sex.
  7. Behandla förstoppning, eftersom förstoppning kan öka risken för urinvägsinfektioner.
  8. Som man, behandla godartad prostataförstoring (BPH), eftersom även detta ökar risken för urinvägsinfektioner.
  9. Undvika att använda barriärmetoder som pessar och kondom med spermiedödande medel. Om du får regelbundna urinvägsinfektioner kan du som kvinna överväga ett hormonellt preventivmedel som ett kombinerat p-piller, minipiller, p-plåster eller spiraler.
  10. Vid återkommande urinvägsinfektioner kan en läkare även förskriva antibiotika på låg dos som hen vill att du tar regelbundet. Detta kan hjälpa till att förebygga utbrott av nya infektioner och även förhindra spridning av bakterierna till njurarna och njurbäckenet.
Senast granskat:  02-08-2018