Både kvinnor och män kan drabbas av urinvägsinfektion. Men det är betydligt vanligare att kvinnor drabbas av detta än män. Faktum är att mer än hälften av alla kvinnor någon gång under sitt liv drabbas av en urinvägsinfektion. Det är heller inte ovanligt att kvinnor drabbas av det vid upprepade tillfällen. Detta har sin förklaring i att kvinnans urinrör är kortare än männens. Nedan har vi tittat närmare på hur urinvägsinfektioner kan se ut för kvinnor - vilka undersökningar och behandlingar som kan genomföras samt några användbara tips.

  1. Mer än hälften av alla kvinnor drabbas någon gång av urinvägsinfektion
  2. Kvinnans urinrör är kortare än männens
  3. Urinvägsinfektion för män kan ofta bero på en bakomliggande sjukdom

Översikt

Urinvägsinfektion är något som orsakas av bakterier som har kommit in i urinröret och sedan tagit sig vidare upp till urinblåsan. Det är den vanligaste typen av urinvägsinfektion och kallas för blåskatarr. Om bakterierna sedermera skulle sprida sig upp till njurarna och njurbäckenet så kallas det för njurbäckeninflammation. Blåskatarr kan bland annat leda till att du behöver kissa ofta och känner en sveda när du kissar. För den som har drabbats av njurbäckeninflammation känner du dig ofta ordentligt sjuk och kan ha både feber och vara illamående.

Om du misstänker att du har njurbäckeninflammation ska du söka vård direkt på en vårdcentral eller en akutmottagning. Om det handlar om ett barn under två år som du misstänker kan ha njurbäckeninflammation eller blåskatarr ska du också göra detta.

Du ska ta kontakt med en vårdcentral om du:

  • Är en flicka under 15 år som misstänker att du har blåskatarr
  • Misstänker en sexuell smitta, exempelvis flytningar från slida eller penis
  • Om du är gravid eller nyligen har fött ett barn och misstänker att du har blåskatarr
  • Om du är man och misstänker att du har blåskatarr

För kvinnor som är äldre än 15 år och inte är gravida och som misstänker att du kan ha blåskatarr så kan du vänta i en vecka innan du söker vård. Har du svåra besvär eller om du inte upplever att det har förbättrats efter tre dagar så bör du däremot kontakta en vårdcentral.

Ökad risk

  • Som vanligast hos kvinnor i 20-årsåldern
  • Viktigt att tömma blåsan helt när du kissar
  • Behandling med antibiotika påverkar den naturliga bakteriefloran

Urinvägsinfektion är som allra vanligast hos kvinnor i 20-årsåldern. Men det förekommer också hos både kvinnor och män som är äldre än så. Bakterierna som orsakar urinvägsinfektion får en mycket större möjlighet att fästa sig och sprida sig i urinvägarna om man inte tömmer blåsan helt när man kisar. Det är därför väldigt viktigt att försöka tömma blåsan helt varje gång som man kissar. Behandling med antibiotika påverkar den naturliga bakteriefloran som finns i slidan och huden därikring. Bakterier som finns i tarmen kan föröka sig och ta sig in i urinblåsan. Därför får vissa kvinnor lätt blåskatarr efter att ha tagit antibiotika.

Behandlingar och graviditet

  • Icke-gravida med blåskatarr kan behöva antibiotika
  • Ökad risk för att få njurbäckeninflammation för gravida kvinnor med blåskatarr
  • Undvik Nitrofurantoin vid amning

Gravida kvinnor som har blåskatarr har en ökad risk för att få njurbäckeninflammation. Därför måste de behandlas med antibiotika. Du kan under hela graviditeten ta Pivmecillinam men bör under graviditetens första tolv veckor inte ta Trimetoprim. När förlossningen närmar sig borde du inte ta nitrofurantoin eftersom att det finns en liten risk att det kan påverka barnets blod.

Om besvären blir för stora så kan kvinnor som inte är gravida men som har blåskatarr behöva en behandling med antibiotika. Läkemedel som innehåller nitrofurantoin eller pivmecillinam brukar kunna brukas då och användas i tre till fem dagar.

Så hur fungerar det vid amning? Du kan utan risk för att barnet påverkas ta pivmecillinam och trimetoprim om du ammar. Du bör dock undvika att ta Nitrofurantoin om barnet är under en månad.

För kvinnor och män över 50 år – men ibland även yngre kvinnor – så kan bakterier förekomma i urinen utan att några symptom uppenbarar sig. Om du inte upplever några symptom på urinvägsinfektion så borde du inte behandlas med antibiotika. Men det finns däremot ett undantag. Det är om du är gravid vilket innebär att risken för njurbäckeninflammation ökar om du inte tar någon antibiotikabehandling.

Undersökning

  • Oftast urinprov som gäller
  • För kvinnor kan undersökningen ibland ske gynekologiskt
  • Urinodling används för att se vilken bakterie det handlar om

För att ta reda på om du har urinvägsinfektion så får du ofta lämna ett urinprov. Detta görs för att ta reda på om dina besvär beror på bakterier som finns i urinen. Ett annat alternativ är att göra en urinodling för att kunna ta reda på vilken bakterie som det handlar om och huruvida den är resistent mot antibiotika.

För kvinnor när diagnosen är osäker kan undersökningen ibland ske gynekologiskt. Detta görs i synnerhet om symptomen lika gärna skulle kunna bero på en sexuellt överförd sjukdom. I samband med detta kan du också lämna andra prover. För äldre kvinnor görs också en gynekologisk undersökning ibland för att kunna se om det finns någon gynekologisk sjukdom eller någon förändring som orsakar infektioner.

För vissa kvinnor kan blåskatarrer vara återkommande. Då görs det ibland flera undersökningar för att kunna avgöra huruvida det finns någon bakomliggande orsak till detta som sedermera går att behandla. En undersökning som brukar göras är att, med hjälp av en ultraljudsapparat som finns på många vårdcentraler, se om det finns urin kvar i blåsan efter att du har kissat. För vissa kan också njurarna behöva röntgas och även urinblåsan genom urinröret (något som kallas för cystoskopi).

Hur fungerar det då om du är gravid? Om du har haft urinvägsinfektion flera gånger tidigare och samtidigt är gravid så får du oftast lämna ett urinprov, precis som vanligt. Om det skulle visa sig att du har bakterier i urinen så får du antibiotika och efter behandlingen så får du sedan lämna ett nytt urinprov för att kunna kontrollera och säkerställa att bakterierna har försvunnit.

Tips

  • Föra in östrogen i slidan kan motverka en tunn och skör slida
  • Babyolja kan minska svedan när du kissar
  • Smärtstillande och vatten kan ofta få besvären att gå över

Det finns ett par användbara knep som kan minska risken för urinvägsinfektion. Att försöka kissa ut allt som finns i blåsan är ett av dessa. Praktiskt så kan du resa dig upp en kort stund efter att du har kissat innan du sedan sätter dig ned igen och försöker att kissa ut det sista som finns i urinblåsan.

Kvinnornas slemhinnor är efter klimakteriet betydligt mer sköra och tunna. Detta är något som kan motverkas. Genom att föra in östrogen i slidan, vilket kan ske genom bland annat krämer och piller, så motverkas nämligen detta. Det kan också leda till att det minskar risken för att drabbas av urinvägsinfektion.

Slemhinnorna kan också vara irriterade på grund av att du har tvättat underlivet lite väl noggrant. Då kan du uppleva att det svider när du kissar – vilket inte behöver vara ett tecken på att du har en urinvägsinfektion. Men för att undvika svedan och potentiella urinvägsinfektioner så kan det vara en idé att använda en oparfymerad olja, såsom babyolja, när du rengör ditt underliv.

För en kvinna som inte är gravid och upplever sig vara i övrigt frisk men som samtidigt känner på sig att hon har drabbats av blåskatarr så går det att behandla sig själv så till vida att symptomen inte är allt för besvärliga. Om du tar ett smärtstillande läkemedel och dricker mycket vatten så kan besvären ofta gå över av sig själv.

Att tvätta och torka sig framifrån och bak – och inte tvärtom är att rekommendera. På så vis minskar risken för att tarmbakterier tar sig in till urinröret. Slemhinnorna skyddar mot bakterier och att tvätta och torka överdrivet kan göra att slemhinnebarriären bryts vilket gör att bakterierna lättare får fäste.

Senast granskat:  29-06-2018