Att känna sig trött och orkeslös är någonting alla människor kommer att uppleva. Det finns ett antal tänkbara orsaker och, som vi ofta poängterat i tidigare inlägg, är det viktigt att förstå att trötthet kan vara ett symptom orsakat av många olika anledningar - och det är i de allra flesta fall någonting helt ofarligt, ofta länkat till livsstilsfaktorer. Om du dock skulle uppleva plötslig trötthet utan uppenbar orsak kan det vara bra att uppsöka vård.

Så, vad är då trötthet?

Det är egentligen ett högst naturligt fenomen orsakat av frisättningen av det naturliga hormonet melatonin och en signal till hjärnan att kroppen behöver sova. De flesta kan känna sig trötta under tunga eller tuffa perioder med mycket jobb eller studier, vilket kan leda till att man får mindre sömn än vanligt.

Men att vara konstant trött, genom hela dagen, under längre tidsperioder kan ha negativa effekter på hälsan och det allmänna välbefinnandet. Men ihållande trötthet och framförallt om du är konstant trött och upplever andra symptom som yrsel, illamående eller annat så kan det vara tecken på en underliggande sjukdom.

Om du är konstant trött utan att veta varför bör du fråga din läkare. De kan hjälpa dig att identifiera bakomliggande orsaken och och eventuell rådgivning. I denna artikel går vi igenom tio potentiella, bakomliggande orsaker till konstant trötthet.

Livsstilsfaktorer

Det finns ett antal livsstilsfaktorer som kan öka risken för att känna sig trött och orkeslös, här går vi igenom några exempel.

1. Överdriven alkoholkonsumtion

Det finns en felaktig föreställning om att en så kallad “sängfösare”, alltså att ta sig en drink innan sänggåendet, kan bistå i att sova bättre. Men det är som sagt en felaktig föreställning, i synnerhet ifall du regelbundet dricker stora mängder alkohol.

Den lugnande effekten av alkohol kan i början göra dig mer trött. Men när du väl somnat kommer kroppen att frisätta hormoner som ett svar på din alkoholkonsumtion, vilket kan göra dig mer benägen att vakna under de tidiga timmarna på morgonen. Någon som regelbundet dricker mycket kan alltså uppleva att de sover mindre, därmed också bli mer trött.

När det kommer till alkoholkonsumtion anses ett riskbeteende vara 14 alkoholenheter eller mer per vecka eller sex alkoholenheter per sittning. Detta är även någonting som kommer att hjälpa till att minska risken för alkoholrelaterade sömnproblem.

2. Dålig kosthållning

En balanserad och hälsosam diet hjälper din kropp att få de näringsämnen som behövs, varav många är viktiga för att upprätthålla goda energinivåer, därmed också en god natts sömn. Frukt och grönsaker är särskilt viktiga källor för vitaminer. Omega-3, som bland annat återfinns i fisk, är väldigt viktigt för att förhindra slöhet.

En dålig kosthållning, å andra sidan, kan i motsats orsaka trötthet. Det är framförallt stora mängder socker och mat med höga nivåer kalorier som kan orsaka blodsockernivån att ganska dramatiskt stiga och falla, vilket gör personen mer benägen att känna sig trött.

När du äter en kaloririk måltid i en sittning, med hög mängd kalorier, orsakar det mycket arbete för kroppen. Matsmältningen tar mycket energi och ju mer energi som krävs för att bearbeta en stor måltid, ju mer sannolikt är det att du blir trött. Ibland kallas detta lite skämtsamt för “matkoma”, eftersom man ofta kan känna sig utslagen och fysiskt utarmad efter en stor måltid. Detta är en av orsakerna till att det ofta rekommenderas att man skär ner på sina portioner och hellre bör äta fler, mindre måltider dagligen.

I motsats, finns det också en risk att du upplever omfattande trötthet ifall du inte äter tillräckligt med kalorier. Detta eftersom kroppen helt enkelt inte kommer att ha tillräckligt med energi för att utföra de funktioner som den behöver.

Med andra ord är det väldigt viktigt att försöka hålla sig nära eller precis under det rekommenderade kaloriintaget. Här ser du en tabell över hur mycket kalorier du behöver få i dig dagligen, baserat på könstillhörighet och åldersspann.

KvinnorLågMedelHög
18-30 år200023002500
31-60 år180021002400
61-74 år170019002200
MänLågMedelHög
18-30 år250028003200
31-60 år230026003000
61-74 år200023002600

Källa: Livsmedelsverket

3. Överdriven koffeinkonsumtion

Vi konsumerar mycket koffein i Sverige, både som kaffe men också i formen av sötade energidrycker. Det finns mycket skrivet om de negativa hälsoeffekterna av att dricka stora mängder energidrycker, inte minst på grund av att de innehåller så pass stora mängder koffein. Detta går att läsa mer om livsmedelsverkets hemsida.

Men, i det stora hela, kan överdriven koffeinkonsumtion faktiskt orsaka trötthet. Detta beror på att koffein stoppar adenosinreceptorer i hjärnan från att kunna ta emot adenosin, ett hormon som kan orsaka trötthet. Men uppbyggnaden av adenosin till hjärnan kan orsaka “koffeinkrasch” vilket orsakar kraftig trötthet.

Koffein är faktiskt, likt kokain och heroin, en centralstimulerande drog som verkar på det centrala nervsystemet. Koffein har förmågan att tillfälligt motverka trötthet och eftersom det är en sånär som ofarlig drog konsumeras det idag fritt över hela världen. Om en person konsumerar stora mängder koffein kan det emellertid orsaka vissa besvärliga bieffekter såsom förhöjd puls, skakningar, högt blodtryck, magbesvär, illamående, kräkningar, magont eller diarré.

Det finns olika definitioner av hur stort koffeinintag som är för stort men det är lämpligt att försöka begränsa koffeinförbrukningen till under 400 mg per dag. Detta motsvarar högst fyra små koppar eller två stora koppar kaffe, även fast det varierar väldigt mycket beroende på vad för typ av kaffe du dricker.

4. Brist på motion

Regelbunden motion hjälper till att bibehålla energinivåerna på ett bra plan. Genom att täcka det regelbundna motionsbehovet får man till att få blod att flytta runt på ett bra sätt, till de platser där det behövs. Motion hjälper också till med att syresätta blodet.

Människor med en mer stillasittande livsstil kan vara mer benägna att uppleva trötthet. Detta eftersom de genereltt sätt har lägre energinivåer, men långsiktigt också är mer mottagliga för kroniska hälsoproblem som också kan orsaka att man känner sig trött eller orkeslös.

Motion har en så pass positiv inverkan på det allmänna välmåendet att vissa sjukdomstillstånd kan lindras genom att en person börjar röra på sig mer varje dag (även fast det är viktigt att poängtera att motion i sig självt inte kan behandla alla sjukdomar). Några sådana exempel är högt blodtryck, kärlkramp, högt kolesterol, diabetes och förstås även övervikt eller fetma.

Motion i sig självt är en så pass bra hälsoinvestering att det alltid kommer att rekommenderas av en läkare. För att täcka det dagliga motionsbehovet bör mellan 30-60 minuters fysisk ansträngning genomföras varje dag. Det kan handla om allt från promenader, att besöka gymmet eller delta i någon form av sport.

Mental ohälsa

Ibland kan ihållande trötthet vara resultatet av underliggande psykisk ohälsa. Psykisk ohälsa kan orsaka väldigt olika och individuella symptom. Psykisk eller mental ohälsa drabbar många och idag finns det bra behandling att få, både i formen av kognitiv beteendeterapi, samtalsterapi och olika typer av antidepressiva preparat. Depression, panikångest och ångest behandlas idag effektivt genom antidepressiva läkemedel såsom SSRI ocH SNRI-preparat.

5. Depression

Depression kan kan orsaka trötthet av flera orsaker. Exempelvis kan någon som är deprimerad vara mindre benägen att vara aktiv eftersom utsikterna för att “aktivera sig” och göra saker kan vara skrämmande. Ju mindre aktiv någon är, desto mindre energi kommer de sannolikt att ha, därmed känna sig trött och orkeslös.

En person som är deprimerad kan också uppleva problem med att sova på natten på grund av stress eller oro. När ens sömn störs regelbundet orsakar detta ofta att man blir tröttare på dagen. Dessutom kan olika antidepressiva preparat orsaka dåsighet, trötthet och slöhet som biverkningar. Det är mycket viktigt att du uppsöker vård ifall du är deprimerad - det finns bra och effektiv vård att få.

6. Generaliserad ångest (GAD)

Generaliserat ångestsyndrom, förkortat “GAD”, är ett tillstånd som kännetecknas av att man har så pass mycket oro och ångest att det på olika sätt påverkar och begränsar ditt liv. De flesta människor känner sig nedstämda ibland men vid generaliserat ångestsyndrom har den drabbade svårigheter att kontrollera sin oro. 

Generaliserat ångestsyndrom är en ofta kronisk sjukdom som kräver långsiktig sjukvård. Personer med GAD kan uppleva att deras sjukdomstillstånd orsakar en rad psykologiska biverkningar men även fysiska sådana. Personer med GAD kan exempelvis känna sig dåsiga, trötta eller uppleva snabba och oregelbundna hjärtslag, muskelsmärta eller att man omedvetet går och spänner sina muskler.

Ett antal av de fysiologiska symptom orsakade av GAD kan göra att du känner dig trött, slö och orkeslös - vilket i sin tur kan göra dig mer känslig för ytterligare symptom av tillståndet. Detta kan, i sin tur, bilda en slags ond cirkel där sjukdomen får dig att regelbundet känna dig trött och slö.

Om du tror att du känner dig orkeslös och trött på grund av att du har GAD bör du kontakta en läkare snarast. Det finns bra behandling att få.

7. Panikångest och panikattacker

Panikångest och panikattacker är väldigt obehagliga episoder på oftast 5-20 minuter, oftast helt utan orsak, som orsakar oerhört starka symptom i kroppen. Att få en panikattack är ofta mycket obehagligt och skrämmande - många beskrivet det som att de tror att de får en hjärtattack eller håller på att dö. Även fast panikattacker är helt ofarliga kan de vara oerhört skrämmande att uppleva.

Panikattacker orsakas av att kroppens “fight or flight”-system har slagits på. Detta är en slags “larmberedskap”, som sker automatiskt, och syftar till att förbereda kroppen för akut fara. Detta sker genom att hjärnan skickar order till binjurarna om att pumpa ut vissa kemiska ämnen i blodet och orsaka att hjärtat slår snabbare för att pumpa mer blod runt i kroppen. Ett av de kemiska ämnen som frisätts är ett stresshormon kallat adrenalin, som tillför mer energi till musklerna för att förbereda kroppen för strid eller flykt. Förutom adrenalinet så aktiveras även signalsubstanser som serotonin, noradrenalin och dopamin.

Efter panikattacken är det vanligt att känna sig väldigt trött och stel i kroppen. I många fall är det en uttömmande upplevelse, som har aktiverat alla kroppens sinnen på högsta larmnivå. Eftersom det inte är ovanligt att ha paniksyndrom som en del av ångest, kan således en panikattack orsaka en allmän känsla av trötthet och orkeslöshet, vilket sedan kan agera som trigger för ytterligare panikattacker.

Underliggande sjukdomstillstånd

8. Anemi (blodbrist)

En person med blodbrist har för lite röda blodkroppar i blodet och detta kallas för anemi. Det finns ett par olika typer av anemi (som spaltas upp nedan). Den vanligaste typen är emellertid blodbrist på grund av för lite järn.

Olika typer av blodbrist (anemi):

  • Blodbrist på grund av för lite järn (den vanligaste typen)
  • Blodbrist på grund av för lite vitamin b12 (vanligt bland vegetarianer och veganer, bland annat)
  • Kronisk anemi
  • Aplastisk anemi
  • Anemi förknippat med benmärgssjukdom
  • Hemolytisk anemi
  • Sicklecellanemi
  • Annan form av anemi

Gemensamt med alla former av anemi, vilket är blodbrist på latin, är att man känner sig trött och upplever en svaghetskänsla i kroppen, oftast tillsammans med andra symptom som blekhet och nedsatt känsel i fingrar och tår, oregelbunden hjärtrytm, andningsproblem och andnöd, dåsighet och yrsel.

De röda blodkropparna, som en person med anemi har för lite av, har för uppgift att transportera syre från den luft som du andas in ut till alla andra delar av kroppen. Det är viktigt att söka vård om du tror att du har blodbrist eftersom det högst troligen kräver läkemedelsbehandling.

Oavsett vilken typ av anemi du har är det absolut vanligaste att du behöver läkemedelsbehandla sjukdomen, vilket kan göras genom järntabletter eller järnsprutor. Om du är kvinna och har anemi, i synnerhet ifall det är kronisk blodbrist (kronisk anemi), kan din läkare vilja att du regelbundet lämnar blodprov, om du har rikliga menstruationsblödningar.

9. Diabetes

Diabetes är en av vår tids stora folksjukdomar - det tros att uppemot en halv miljon svenskar har sjukdomen. Diabetes delas in i typ 1 och typ 2 där typ 1 är orsakad av autoimmunitet och därmed oftast är medfödd, medan typ 2 diabetes tenderar att träda in i medelåldern. Typ 2-diabetes, ibland kallat “åldersdiabetes”, är den klart vanligaste typen av diabetes och står för 85-90% av alla diabetesfall i Sverige.

Ett av de mest välkända symptomen av diabetes är trötthet, som diabetiker ofta säger är ständigt närvarande oavsett hur välkontrollerat dess blodsocker är. Tröttheten kan också verka i ett slags växelspel med växlande blodsockernivåer, vilket kan göra att man känner sig konstant trött samtidigt som man är lättirriterad och arg. I vissa fall kan diabetes till och med leda till utmattningssyndrom.

Om man är kroniskt trött som en följd av sin diabetes kan det hjälpa med kognitiv beteendeterapi (KBT) eller med ett neuropsykologiskt test, i syfte att ta reda på ifall det är en allmän stressreaktion eller om du har påverkan på kroppens kognitiva funktioner. Men det kan också vara smart att be om praktisk avlastning och annat typ av stöd från familj och vänner, försöka vårda sin egentid och tiden med sin familj och sin partner.

Kanske allra viktigast är att du sover, äter och rör på sig regelbundet. Att kontrollera sin diabetes genom att röra på sig regelbundet och inte slarva med sömn och kost är oerhört viktigt. Men eftersom diabetes är en kronisk sjukdom, som man lever med resten av sitt liv, är det mycket viktigt att lära sig att ta sin behandling på rätt sätt. Behandling vid diabetes kan komma både i formen av en injektionspenna som Victoza (liraglutid) eller i tablettform, som t.ex. Metformin, Onglyza eller Janumet.

10. Underaktiv sköldkörtel (hypotyreos)

Underaktiv sköldkörtel, även kallat hypotyreos, är en sjukdom där kroppens sköldkörtel producerar för lite sköldkörtelhormon. Detta, i sin tur, kan orsaka en hel serie symptom som ofta är allmänna och svårfångade, vilket är varför sjukdomen ofta går odiagnostiserad.

Sköldkörtelhormon behövs inom ämnesomsättningen för att kunna generera energi. När en person drabbas av hypotyreos kan man då alltså säga att kroppen “går på lågvarv”, vilket orsakar symptom som trötthet och mindre ork, allra oftast tillsammans med andra symptom som depression, koncentrationssvårigheter, frusenhet, långsam hjärtrytm med flera.

Hypotyreos är en relativt vanlig sjukdom som effektivt behandlas med hormontillskott som innehåller den verksamma ingrediensen levotyroxin, som finns i bland annat läkemedlen Levaxin och Eltroxin.


Copyright-fria bilder hämtade från Pixabay.

   
Författare: Elias Hemmilä
elias.hemmila@treated.com
22 november 2018