70 år efter att antibiotikan introducerades står vi potentiellt inför en framtid utan den. Antibiotikaresistens är ett verkligt och oerhört bekymmersamt, globalt hälsoproblem som det varnats för i flertalet år. Kort sagt innebär antibiotikaresistens att bakterier utvecklar en resistens, alltså motståndskraft, mot antibiotika. När detta har blivit ett faktum kan det få förödande konsekvenser för den globala folkhälsan. Imorgon, den 18 november, är det Internationella antibiotikadagen. Dagen är till för att uppmärksamma och sprida information om antibiotikaresistens.

Innan antibiotika utvecklades hade infektioner mycket högre dödlighet. Idag finns det flertalet antibiotikum tillgängliga inom primärvården och det kan tyckas att vi i västvärlden nästan bagatelliserar risken med en infektion. Men vad är egentligen antibiotika?

Det finns flera olika typer av antibiotikum och de kommer ursprungligen från mikroorganismer som finns i naturen. Antibiotika verkar genom att döda eller störa viktiga funktioner hos bakterier. Det har därför under många år används för att behandla bakteriesjukdomar och är ett nödvändigt läkemedel för patienter som genomgått operationer eller för personer med cancer eller immunnedsättande sjukdomar som hiv.

Vanliga typer av antibiotika:

  1. Penicilliner, som t.ex. ciprofloxacin.
  2. Cefalosporiner
  3. Tetracykliner, som t.ex. doxycyklin.
  4. Makrolider, som t.ex. azithromycin.
  5. Kinoloner
  6. Trimetoprim och sulfonamider, som t.ex. trimetoprim.

Penicillin är den antibiotikagrupp som används mest och det finns i flera olika typer. Din läkare måste fastställa vad för typ av infektion du smittats med, så att du får rätt typ av antibiotika och rätt dos. Antibiotika är inte alltid nödvändigt och frikostig förskrivning av antibiotika är en av de faktorer som orsakar ökad resistens.

Vi är såklart oroliga. I dagens läge räddar vi liv med antibiotika, men om vi selekterar fram bakterier vi inte kan behandla bort med antibiotika så har vi inget att ta till. 

Konsekvenserna av antibiotikaresistens är stora och ställer mycket höga krav på primärvården. Om alla bakteriestammar utvecklat resistens går det inte längre att behandla infektioner orsakade av bakterier, vilket kommer att göra många idag behandlingsbara infektioner till potentiellt dödliga infektioner. Utan antibiotika går det inte heller att genomföra organtransplantationer, behandla cancerpatienter med kemoterapi eller genomföra operationer och annan intensivvård. För att få en bättre förståelse av konsekvenserna av antibiotikaresistens har vi talat med Sara Sabinarz, som arbetar på infektionskliniken på Universitetssjukhuset i Örebro, som dagligen sätter in antibiotika:

- Eftersom vi arbetar på infektionskliniken på USÖ (Örebro Universitetssjukhus, reds. anm.) använder vi antibiotika dagligen. De flesta patienter hos oss får antibiotika direkt in i blodet (intravenöst), oftast tre till fyra gånger per dygn. Våra läkare ordinerar den antibiotika som de tror är mest lämpligt i förhållande till vilken bakterie läkaren tror att patienten har blivit sjuk av.
- När vi fått odlingssvar så brukar de byta till de smalaste antibiotika* vi har som passar just den bakterien, så vi inte behandlar för brett och på så sätt bidrar till ökad resistensrisk.

* - Antibiotika kan i grova drag delas in i två typer: smalspektrumantibiotika och bredspektrumantibiotika. De med smalt spektrum har effekt på en viss typ av bakterie medan de med brett spektrum har sin effekt på flera typer av bakterier. Bredspektrumantibiotika, som ges ut så sällan som möjligt, dödar även av kroppens nyttiga bakterier, den så kallade normalfloran.

Hur ser ni inom sjukvården på antibiotikaresistens?

- Vi är såklart oroliga. I dagens läge räddar vi liv med antibiotika, men om vi selekterar fram bakterier vi inte kan behandla bort med antibiotika så har vi inget att ta till.
- Bakterier ändras regelbundet, när vi ger antibiotika selekterar vi fram de resistenta och tar bort delar av övriga, även kroppsegna bakterier vi har i vårt immunförsvar. Och ger då de resistenta bakterierna utrymme att växa till.
- En patient som är infekterad med en bakterie som är resistent mot alla antibiotikum och har ett immunförsvar som inte kan ta hand om infektionen kan vi inte behandla.

Vilka bakterier är redan resistenta?

- Några exempel på resistenta bakterier är ESBL och ESBLcarba*, VRE med flera.
- Vissa bakterier är resistenta mot vissa antibiotikum, men kan ersättas med andra. Exempelvis vid tuberkulos ger vi olika antibiotikum till fram tills vi fått resistensbestämningen.
- Resistenta bakterier finns redan. ESBLcarba och VRE som bara är några stycken av resistenta bakterier.

* - Extended Spectrum Beta-Lactamase, förkortat ESBL, är ett samlingsnamn för multiresistenta enzymer som finns hos bland annat tarmbakterier. Tarmbakterier som bildar ESBL har ämnen som bryter ner de flesta typer av antibiotikum ur penicillingruppen. Förekomsten av ESBL har ökat kraftigt de senaste 10 åren och man har tydligt ringat in sambandet med frikostig antibiotikaförskrivning, framförallt bredspektrumantibiotika.

Förskrivs antibiotika för frikostigt?

- Hos oss tycker jag inte det. Vi sätter in antibiotika när patienten är i ett kritiskt läge och i stort behov av antibiotika. I andra situationer kan det kanske tyckas att det behandlas med för mycket antibiotika, inte minst globalt. Det är då risken för resistens ökar.
-  Antibiotika bör användas då patienten är riktigt sjuk och inte för att till exempel förkorta en sjukdom med en dag eller för att man ska få antibiotika bara för att man går till doktorn.

Hur arbetar ni på infektionskliniken för att förebygga antibiotikaresistens?

-Vi ger bara antibiotika till de som verkligen behöver, vi smalar av antibiotikabehandlingen så fort vi har fått odlingssvar och vi behandlar inte längre än nödvändigt. I akuta situationer behöver vi täcka alla sorters bakterier, innan vi vet vad patienten är sjuk av. Ett sådant exempel är patienter med meningit.
- Vi bereder antibiotika i dragskåp med luftutsug så att vi inte ska utsättas för antibiotikan. Vi använder också säkra och låsta system så inte vi inte riskerar att få det på oss.
- Vi har fortlöpande utbildning inom ämnet, till exempel föreläsningar av Vårdhyigen*. De kommer även till oss om vi får en patient med resistenta bakterier och ger oss en uppdatering och påminnelse om förhållningsregler.
- På infektionskliniken arbetar vi alltid efter basala hygienrutiner och så länge de används rätt bör inte bakterierna spridas.

* - Vårdhygien utbildar personal inom hälso- och sjukvård med fokus på att förebygga vårdrelaterade infektioner och smittspridning. Man gör detta genom undervisning och rådgivning.

Vilken roll kommer sjukvården att ha när bakteriestammar faktiskt blir resistenta?

- Sjukvårdens roll blir då att inte sprida bakterierna mellan patienter, särskilt högriskspatienter. Sjukvården kommer att behöva screena patienter så man vet vilka som är smittade samt arbeta noggrant med att ej sprida de resistenta bakterierna inom sjukhusmiljö. Resistens är redan ett problem.

I sverige har förskrivningen för antibiotika minskat de senaste tio åren, vilket är en mycket positiv utveckling i jämförelse med andra delar av världen. Sverige är i framkant i vad det gäller den globala forskningen om resistensutveckling, men det tål att understrykas att det i sammanhanget betyder lite om inte andra delar av världen går i samma spår.

Untitled _infographic

      
Författare: Sara Jernfält & Elias Hemmilä
sara.jernfalt@treated.com
elias.hemmila@treated.com
17 november 2017