Barn _inhalatorPassiv rökning kan både förvärra barnastma och utlösa astma hos friska barn. Detta då barn är extra känsliga för passiv rökning eftersom deras immunförsvar inte är färdigutvecklat och luftvägarna därmed är trängre än hos vuxna. Undersökningar har även visat att gravida mammor som röker kan orsaka försämrad tillväxt av lungornas tillväxt hos fostret samt öka risken för allergi och astma. En läkare kommer alltid, oavsett omständigheter, att uppmana en rökare till att sluta röka.

Föräldrars rökning ökar generellt risken för astma hos barnen, men få studier har undersökt om rökning före befruktningen påverkar risken för astma hos nästa generation. Men inom ramen för studien Respiratory health in Northern Europe kom det under förra hösten fram att astma är tre gånger vanligare hos de som haft en förälder som rökt innan befruktningen. Mammans påverkan har ofta lyfts fram som den mest centrala, men nu föreslås det alltså att även farsgubben kan vara en lika stor bov. 

I Sverige har cirka 700,000 personer astma, vilket motsvarar ungefär 6-8 % av befolkningen, och många av dessa är barn. Sjukdomen blir för många en del av vardagen, inte minst vad det gäller barn, och för många kan det innebära begränsningar - även fast dagens astmabehandlingar är väldigt effektiva. Många astmatiker har ofta allergier mot pälsdjur och pollen, som björk och gräs, vilket gör att inte minst den svenska våren och sommaren kan bli besvärliga. Barn med astma och allergier kan innebära ordentlig oro hos såväl barnet som dess föräldrar. 

Snabbfakta, astma:Snabbfakta, rökning:
  1. Beror på att luftrören är kroniskt inflammerade
  2. Ungefär 6-8% av alla svenskar har astma
  3. Vanligare bland kvinnor än män
  4. Vanligare i norra Sverige än södra
  1. Det uppskattas att var nionde svensk röker
  2. 6,800 svenskar drabbas varje år av cancer pga rökning
  3. Varannan rökare dör på grund av sin rökning
  4. I snitt förlorar en rökare 10 år av sitt liv

Rökningens inverkan är oerhört central

Rökning innebär något oerhörda risker för dig som underkastat dig denna väldokumenterat dåliga vana. Det kan orsaka livshotande tillstånd  som hjärt- och kärlsjukdomar, lungcancer och kol. Rökning bidrar även till för tidigit åldrande av huden, tandköttsproblem och försämrad blodcirkulation. Men rökning är även en av de faktorer som kan trigga igång astmaanfall. Sambandet mellan kontakt med cigarettrök i barndomen och att en person utvecklar astma är sedan länge känt. Och det tycks vara en allmän, förutfattad mening att det är mamman som ska tillskrivas hela ansvaret för eventuell barnastma. Men denna uppfattning är inte bara felaktig, utan riskerar även att bagatellisera mannens ansvar i ett barns astma. 

En mycket färsk studie pekar tydligt på att barn till pappor som rökt före befruktningen löper en nästan tre gånger så hög risk för att utveckla astma än barn vars föräldrar aldrig rökt. Studien, som uppmärkssammades av bland annat Läkartidningen, visade att risken var störst om barnets pappa började röka före 15 års ålder - och barnet löper ingen förhöjd risk om mamman rökt före graviditeten. Exakt varför denna ökade risk föreligger är inte helt klarlagt, men det kan tyda på effekter förmedlade via de manliga könscellerna. 

Vuxna personers exponering för skadliga substanser i över 20 år. Men den senaste uppföljningen innehöll även uppgifter om luftvägssjukdomar hos barn.

Studien visade bland annat:

  1. ...att barn med pappor som rökt före befruktningen löpte ökad risk för icke-allergisk astma
  2. ...att astma är tre gånger så vanligt hos barn som haft en pappa som rökt i ung ålder
  3. Barn till pappor som arbetat med svetsning före befruktningen nästan hade fördubblad risk för icke-allergisk astma.
  4. Pappans rökvanor under eller efter graviditeten inte påverkade risken för astma hos barnet.
  5. Barn till mammor som endast rökt före graviditeten hade ingen ökad risk för astma.

Att leva med astma

Rökning och astma

Astmatiker som är rökare uppmanas starkt till att sluta röka då rökning drastiskt kan reducera personens lungkapacitet och potentiellt orsaka en dödlig astmaattack. Även fast du inte själv röker rekommenderas det att du i största möjliga mån undviker miljöer där personer röker - inte minst instängda områden. 

  1. Om du har astma ska du inte röka
  2. Helst ska ingen i din närhet heller röka, i synnerhet inte inomhus
  3. Låt ingen röka i närheten av dina barn
  4. Tobaksrök vanligaste orsaken till förorenad inomhusmiljö
  5. Passiv rökning lika farligt som aktiv rökning
  6. Undvik rökiga miljöer helt och hållet om du kan

Astma är en sjukdom i luftvägarna som drabbar både barn
och vuxna. Det är vanligast att få astma under banrdomen,
inte minst infektionsastma, även fast sjukdomen kan träda
fram även senare i livet. Gemensamt för astmatiker oavsett
ålder är att luftvägarna är inflammerade vilket leder till
vanliga symptom som andningssvårigheter, hosta och pipande
eller väsande andning. 

Att leva med astma innebär också att regelbundet behöver
träffa läkare för att kontrollera din astma. De flesta som
lever med astma kan kontrollera sjukdomen, men det är
endast möjligt genom läkemedel. Att utsätta sitt barn för
triggers som kan orsaka astma innebär alltså att du indirekt
orsakar att ditt barn behöver ta astmamediciner.

Målet med behandlingen är att du inte ska ha några astma-
symptom, varken dag eller natt. Du ska kunna träna och
fysiskt anstränga dig, delta i utomhusaktiviteter och idrotter,
och i största allmänhet inte behöva begränsa dina aktiviteter
i vardagen. Alla personer med astma, vare sig barn eller
vuxna, bör ha en handlingsplan för hur de ska göra vid ett
akut astmaaanfall. Handlingsplanen är individuell och
utformas av en läkare. Syftet är att du ska kunna behandla
din sjukdom utan att uppleva några störande biverkningar
och att du ska känna dig trygg med din inhalator - och
framförallt att du inte ska behöva besöka en akutavdelning
på grund av astman. För många astmatiker innebär detta att
inhalatorn finns med hela tiden. Även fast behandlingarna idag
är effektiva innebär det alltså att du i viss utsträckning behöver
anpassa din tillvaro efter din astma.

Förebyggande läkemedel och luftrörsvidgande läkemedel

Astma kan tyvärr inte botas helt. Men den kan behandlas effektivt genom antiinflammatoriska astmaläkemedel, oftast i form av en inhalator, i syfte att hålla sin astma under kontroll. Vanliga förebyggande behandlingar är till exempel Flixotide, Qvar, Seretide, Montelukast och Pulmicort. Dessa tas i regel varje dag.

Men även om en persons astma är under kontroll kan det finnas tillfällen där personen behöver använda sig av ett luftrörsvidgande läkemedel. Dessa fungerar genom att snabbt motverka muskelkrampen i luftrören som astman kan orsaka, vilket i sin tur möjliggör för att snabbare kunna andas lättare. Dessa läkemedel bör alltid finnas nära till hands för astmatikern i händelse av plötslig andnöd. Vanliga luftrörsvidgande läkemedel är Airomir, Salamol, Salbutamol, Ventolin och Bricanyl

När ska jag sluta röka?

Nu. Det är faktiskt så enkelt. Det är alltid läge att sluta röka. Du känner med all säkerhet till alla de potentiellt livsfarliga komplikationer och sjukdomar som kan orsakas av rökning. Men du kanske inte visste att dina rökvanor idag även kan ha en stor inverkan på framtida barn. 

Behöver du hjälp med att sluta röka?
»Hjälp att sluta röka (1177 Vårdguiden)
»Läs mer om rökavvänjning hos Treated.com

Författare: Elias Hemmilä
elias.hemmila@treated.com
3 februari 2017