Maria Johansson Running (1)

Många vet idag om att regelbunden motion är ett mycket effektivt sätt att förebygga typ 2-diabetes. Motion har en så pass positiv inverkan på kroppen både fysiskt och psykiskt att de allra flesta läkare alltid kommer råda till att motionera. Men hur ser det ut om man har en kronisk sjukdom som gör att din träning kan komma att anpassas? Maria Johansson är typ 1-diabetiker och tränar även regelbundet och har hjälpt oss att reda ut några av frågorna: “när jag förverkligade min dröm om att springa ett halvmaraton trots min diabetes kändes det som en personlig seger”.

När fick du din diagnos, och hur var de första erfarenheterna av sjukdomen?
- Jag fick diagnosen diabetes typ 1 i oktober 1992, då var jag nio år gammal. Behandlingen av diabetes för 25 år sedan var väldigt annorlunda jämfört med idag. Det fanns inga kontinuerliga blodsockermätare och att kontrollera blodsockret var inte lika strikt som det är idag, på gott och på ont.
- I början hade jag sprutskräck, som jag lyckligtvis kom över. Å andra sidan hade jag ju inget val som typ 1-diabetiker, det är bara att ta sprutan eller dö.

Har du alltid tränat och varit aktiv?
- Ja, jag har alltid varit väldigt aktiv. Jag tillhör väl en generation som lekte mycket utomhus, cyklade, klättrade i träd och gick ut med hunden och så vidare, men jag tränade inte i ordets sanna bemärkelse. Den mer aktiva träningen kom egentligen senare, då jag började yoga, vattengymnastik, styrketräning och så löpning. Så idag blir det ett antal träningspass i veckan.
- I vuxen ålder har jag börjat träna mer strukturerat och fokuserar mer på att upprätthålla en stark och frisk kropp. Jag vill att min kropp ska orka med det som jag vill orka med.

Vad tränar du idag?
- Just nu ligger mitt fokus på styrketräning, löpning och yoga. Under en vanlig vecka blir det två träningspass med styrketräning på gymmet, två löppass och ett yogapass. Utöver det tar jag dagliga promenader med min hund och så försöker jag klämma in så mycket vardagsmotion som möjligt, t.ex. genom att ta trapporna före hissen, promenera istället för att ta bilen och sådana saker.
- Under sommaren vill jag även gärna hinna med paddling och cykling. Jag har en mountain bike som jag skulle vilja damma av oftare, men man kan inte hinna med allt.

“Jag skriver en doktorsavhandling om sjukdomsberättelser om diabetes typ 1 och i mitt material har jag hittills märkt att det många gånger är på diabetikers eget initiativ om en vill träna hårdare än vanlig vardagsmotion. Hur mycket hjälp man får av sjukvården i det här fallet kan variera ganska mycket”.


Diabetes och träning: hur gör Maria?

Personer som har diabetes typ 1 eller som har insulinbehandlad diabetes typ 2 behöver veta hur dess behandling och kost ska anpassas för att undvika blodsockersvängningar i samband med motionering. Hur detta anpassas är i allra högsta grad individuellt, men Maria följer ofta ett par steg.

Hur planerar du ett träningspass?

- Hur jag planerar beror mycket på vilket slags träningspass det handlar om, t.ex. träningspassets längd, intensitet och en del andra faktorer. När jag ska köra ett lättare yogapass behöver jag inte tänka lika mycket på att tanka på med energi som om jag ska springa ett långt löppass.
- Men det finns ingen universalregel som fungerar varje gång, hur blodsockret påverkas av träning och insulin är väldigt individuellt. Varje dag är olik för en typ 1-diabetiker och jag brukar säga att “blodsockerkampen” aldrig tar slut.

  1. Planera i god tid i förväg.
  2. Känn till vilken nivå ditt blodsocker ligger på och ungefär hur lång tid och hur intensivt träningspasset är.
  3. Ha så lite aktivt insulin i kroppen som möjligt.
  4. Undvik att äta senare än två timmar före träningspasset.
  5. Försök istället att äta efter träningspasset, när insulinkänsligheten är som bäst.
  6. Vid löpträning i över en halvtimme kan kolhydrater behöva tillföras varje halvtimme, t.ex. i form av russin.
  7. Minska bolusdosen i insulinpumpen. Hur mycket och hur lång tid före beror på passet och blodsockernivån för just den dagen.
  8. Minska på basaldosen, omkring en timme eller mer före träningspasset. Detta är dock individuellt, det finns de som behöver minska dosen upp till fyra timmar före träning.
  9. Genom min GCM kan jag tolka blodsockret före, under och efter ett träningspass, precis när jag behöver.
  10. För mig är det mycket enklare att träna med insulinpump än vad det var med insulinpennor och sprutor, som jag hade tidigare!

Hur tolkar man blodsockret inför ett träningspass?
- Jag har en CGM (kontinuerlig blodsockermätare, reds.anm.) som gör att jag dygnet runt kan se min blodsockerkurva. Den larmar vid höga respektive låga blodsockervärden, vilket är ovärderligt för mig. Utan min CGM tror jag inte att jag skulle kunna träna så mycket och så hårt som jag faktiskt kan idag.

Hur ska man äta i samband med ett träningspass?
- Jag kör ganska långt på principen att jag äter tills jag är mätt. Träning gör mig vanligtvis hungrig och då äter jag lite mer efteråt, när insulinkänsligheten är som bäst.
- Jag äter vad jag själv anser vara nyttig mat. Mycket grönsaker och ren, oprocessad mat. För mig är, vad jag själv kallar för “blodsockervänlig mat”, allra bäst. Det innebär så lite snabba kolhydrater och socker som möjligt. 

Maria _BlodsockerFör de som följt projektet “Blodomloppet” har Maria varit ett återkommande inslag. Projektet syftar till att främja en hälsosam livsstil och kapitaliseras i form av maratonlopp, som Maria sprungit både i år och föregående år.
- Jag har sprungit ett halvmaraton och ett antal lopp på 10 kilometer, det har blivit ett drygt tiotal totalt. Min erfarenhet är att adrenalinet och nervositeten höjt blodsockret före starten och då gäller det att ha is i magen. Man ska undvika att kompensera med för mycket insulin, annars är risken stor för att blodsockret sjunker för mycket under själva loppet, i och med att man springer långdistans.

Hur är det att springa ett lopp?
- Det är en underbar känsla att springa loppet!

Hade du någon kontakt med en läkare innan?
- Jag hade bett min dåvarande läkare om råd för att kunna springa långdistans men fick till svar att hen inte rekommenderade mig att springa så långt.
- Så när jag förverkligade min dröm om att springa ett halvmaraton trots min typ 1-diabetes kändes det verkligen som en personlig seger.

Hur är kunskapen om träning och diabetes och finns det någon som bedriver dessa frågor?
- Rent generellt är kunskapen om träning och diabetes låg bland många av de läkare jag har träffat.
- Diabetesförbunden i både Sverige och Finland är givetvis väldigt viktiga. Jag kan dock inte säga att jag har fått någon speciellt stor hjälp gällande just träning och diabetes den vägen.
- Jag kan egentligen inte ge något mer utförligt svar utifrån mina egna erfarenheter, men vi som lever med sjukdomen har en helt annan insyn än vad sjukvårdspersonalen någonsin kommer kunna få.

Nätverkar du eller utbyter erfarenheter med andra diabetiker som löptränar?
- Ja, absolut! Jag är med i några Facebookgrupper för personer som tränar och är typ 1-diabetiker. Både på finska men också på svenska och engelska.
- I min hemstad Pargas har vi två år i rad haft ett projekt med namn “Motionera med diabetes”, som jag varit delaktig i, med målet att springa motionsloppet Kuntovitonen, som är på 5 km.
- Vi träffas och tränar tillsammans och bollar tankar kring diabetes och träning i en sluten Facebookgrupp. Att kunna utbyta kunskap och erfarenheter med andra i samma situation har varit oerhört viktigt för mig och jag tror att många andra med diabetes upplever samma sak.

Maria Johansson är 33 år och bor i Pargas i Finland. Hon driver bloggen Att vara etta om hur det är att leva med diabetes typ 1.

Ordlista:
CGM: kontinuerlig blodsockermätare
Bolusinsulin: den snabbverkande insulindos som skjuts in i kroppen genom en insulinpump
Basaldos: den dos av insulin som skjuts in i kroppen genom en insulinpump


   
Författare: Elias Hemmilä
elias.hemmila@treated.com
7 juli 2017