Ritalin är ett medel mot adhd (psykostimulantia). Det ges ut för att behandla adhd, som är en förkortning av engelskans Attention Deficit Hyperactivity Disorders. Adhd är en funktionsnedsättning som innebär att man har svårt att koncentrera sig och svårt att sitta still. Alla patienter som har diagnostiserats med adhd kommer inte behöva läkemedel, men de som får ett läkemedel ordinerat för sjukdomen får ett så kallat centralstimulerande läkemedel, som Ritalin eller Concerta (som båda innehåller den verksamma substansen metylfenidat). Denna grupp läkemedel förbättrar aktiviteten i vissa, underaktiva områden i hjärnan och förbättrar därefter både uppmärksamhet och koncentrationsförmåga såväl som minskar impulsivt beteende. Men Ritalin och Concerta har även en annan sak gemensamt; de kan båda orsaka “plötslig död” som biverkan.

  • Innan vi fortsätter: det är mycket sällsynt att patienter plötsligt dött på grund av adhd-medicin som Ritalin eller Concerta. “Plötslig död” är en mycket sällsynt biverkan som tros förekomma i upp till 1 av 10,000 patienter. Kontakta alltid din eller ditt barns läkare om du är bekymrad eller har ytterligare frågor.

När ett receptbelagt läkemedel ges ut till en patient kommer alltid läkaren uppmana patienten till att noga läsa igenom läkemedlets bipacksedel. Bipacksedeln är den pappersförteckning som medföljer inuti själva paketet. Den innehåller information om läkemedlet och en lång lista över rapporterade biverkningar, även de med väldigt låg frekvens. Ritalin och Concerta är redan föremål för försiktighetsåtgärder i samband med förskrivning, i och med att de är beroendeframkallande medel. Men, näst längst ner i stycket om rapporterade biverkningar, kan det även läsas “plötslig död”.

2009 publicerades en studie (Sudden death and use of stimulant medications in youths [...]) om korrelationen mellan adhd-läkemedel och plötsligt hjärtstopp, även kallat hjärtstillestånd eller akut hjärtsvikt. Plötsligt hjärtstopp innebär att hjärtats förmåga att pumpa blod plötsligt och oväntat upphör, vilket innebär att den drabbade omgående förlorar medvetandet. Detta, sin tur, är en katastrof för hjärnan som är beroende av syresatt blod för att kunna fungera. Om den drabbade ska överleva måste hjärtrytmen återställas inom ett par minuter. I Sverige drabbas omkring 10,000 personer årligen av plötsligt hjärtstopp, och av dessa är det endast cirka 600 personer som överlever. Så hur kan ett livshotande tillstånd, med under tio procents chans för överlevnad, som plötsligt hjärtstopp vara en biverkan av ett läkemedel? Ett läkemedel som dessutom ofta ges ut till barn.

Studien från 2009 tittade på plötslig död och användning av centralstimulerande läkemedel hos barn och ungdomar. Den föreslog att barn och ungdomar som behandlas med centralstimulerande medel som Ritalin hade en förhöjd risk för att drabbas av plötsligt hjärtstopp. Innan studien publicerats hade det redan funnits farhågor om att adhd-behandlingar kan höja risken för plötslig död hos barn med odiagnostiserade hjärtsjukdomar. Den då nya forskningen bekräftade den föregående oron - även fast alla är överens om att risken för plötslig död är mycket liten.

Läkemedelsbehandling vid adhd blir allt vanligare i Sverige

2006 gavs adhd-medel ut till 1,41 patienter per 1,000 invånare. 2016, alltså 10 år senare, låg samma siffra på 7,91. Det är en ökning på över 460% på 10 år. Och Socialstyrelsen tror att förskrivningen av adhd-läkemedel kommer fortsätta att öka över ännu en tid. Om hänsyn tas till hur många som faktiskt antas ha adhd i befolkningen är nivån av förskrivning något högre än förväntat. Hos Socialstyrelsen pekar man därför på angelägenheten i att öka kunskapen om vad som ligger bakom utvecklingen och om utvecklingen kommer att fortsätta i samma spår.

Adhd _grafik (2)Ritalin bipacksedel (Källa: FASS)

Det finns inget botemedel mot adhd. De behandlingar som existerar är till för att effektivt bistå patientens kontroll och hantering av sjukdomen. De behandlingar som fungerar klart bäst i att förbättra tillståndet hos en person med adhd är centralstimulerande läkemedel, som t.ex. Ritalin eller Concerta*. Centralstimulerande läkemedel kan användas från 6 års ålder och genomför sin verkan på signalsubstanserna dopamin och noradrenalin i hjärnan. Detta gör att patienten känner sig lugnare och mindre rastlös vilket höjer koncentrationsförmågan.

* - såväl som andra behandlingar innehållandes metylfenidat eller d-anfetamin, dextroamphetamine, Elvanse (dexamfetamin), Attentin (lisdexamfetamin) i sällsynta fall pemolin (psykoanaleptika). Det finns även evidens för att vissa tricykliska antidepressiva läkemedel, i synnerhet desipramin, kan vara effektiva i behandling. Studierna har dock haft blandade utfall. Alla ovan behandlingar är godkända för bruk i USA, dock är inte alla godkända av EMA för förskrivning inom EU.

• • •

Centralstimulerande preparat, som Ritalin och Concerta, kan både höja pulsen och höja blodtrycket och ge hjärtrytmrubbningar. Men det tros också att alkohol och droger är vanligare hos personer med adhd, vilket i sig självt är riskfaktorer för hjärt- och kärlsjukdomar, men det förklarar inte riktigt varför plötsligt hjärtstopp har drabbat ungdomar.

2011 genomfördes den mest omfattande studien i ämnet (ADHD Medications and Risk of Serious Cardiovascular Events [...]). 150,000 barn och ungdomar som åt adhd-läkemedel hade över en femårsperiod övervakats, och av dessa var det drygt 1,000 som fått någon påverkan på hjärtat. Resultaten bekräftade med andra ord den tidigare forskningen om att adhd-läkemedel kan påverka hjärtat, även fast rytmrubbningar i hjärtat kan variera i allvarsgrad. Studien visade också på fall av hjärtinfarkter hos barn och ungdomar som tros vara orsakade av behandlingen, även om det inte är klarlagt.

Även förra året, 2016, studerades kardiovaskulär säkerhet för användare av metylfenidat bland barn och ungdomar (The cardiovascular safety of methylphenidate). Man tittade man i en fallstudie på diagnostiserade fall av något av följande kardiovaskulära biverkningar: arytmier (hjärtrytmrubbningar), hypertoni, hjärtinfarkt, ischemisk stroke eller hjärtsvikt. Även här visade resultatet på att risk för arytmi observerades under alla utsatta tidsperioder av studien, det vill säga behandlingsperioder med metylfenidat. Risken var som högst hos barn som hade medfödda hjärtsjukdomar.

Metylfenidat har en stressande och belastande inverkan på hjärtat och höjer hjärtfrekvensen. Hos personer med dålig blodförsörjning till hjärtat kan det medföra en viss risk, även fast den absoluta risken sannolikt kommer att vara låg. Men gemensamt är att resultaten markerar vikten av noggranna hjärtkontroller hos barn och tonåringar samt ökad övervakning hos förskrivande läkare.

Plötsligt hjärtstopp är ett extremt allvarligt tillstånd. När hjärtats pumpförmåga plötsligt upphör glider den drabbade omedelbart in i medvetslöshet och slutar andas. Varje år drabbas omkring 10,000 svenskar av plötsligt hjärtstopp - av dem är det endast cirka 600 som överlever. Genom att undvika att vara i riskzonen för hjärt-kärlsjukdomar, den vanligaste dödsorsaken i Sverige, minimerar man även risken för att drabbas av hjärtsvikt eller plötsligt hjärtstopp. Kända orsaker till hjärt-kärlsjukdomar är bland annat typ 2-diabetes, högt blodtryck, högt kolesterol, angina (kärlkramp), rökning och snusning och framförallt övervikt. Oavsett om du tar Adhd-medicin eller ej rekommenderas det alltid att diskutera sin allmänhälsa om man tror att man är i riskzonen för hjärt-kärlsjukdomar.


Källor:

Fotnot [1]: Treated.com har sökt Novartis och Janssen-Cilag, innehavare av godkännande för försäljning av Ritalin respektive Concerta, för en kommentar. De har valt att inte kommentera.

Fotnot [2]: Treated.com förskriver inga adhd-läkemedel.


     
Författare: Elias Hemmilä
elias.hemmila@treated.com
3 november 2017