Nu _försvinner_Sjukdomsstämpeln_Expressen

Fram tills 1979 ingick homosexualitet i Socialstyrelsens officiella sjukdomsregister. Det ansågs vara en mental rubbning, och klassifikationen byggde på Världshälsoorganisationen WHO:s internationella regler från 1965. Homosexualitet fanns emellertid kvar i WHO:s sjukdomsklassificeringar fram tills 1992 (ICD-10. WHO). Expressens artikel ovan, även den från 1979, var efter att Socialstyrelsen hade strukit "sjukdomsstämpeln", alltså slutat definiera homosexualitet som en sjukdom.

Ockupationen av Socialstyrelsen år 1979 (som syns på bilden nedan. Fotograf: okänd) öronmärks ofta som den händelse som förändrade samhällets syn på homosexuella i Sverige. Aktivister krävde att människor själva skulle få bestämma över sin sexualitet och att det inte skulle finnas lagar som sa vilken sexualitet som var rätt och vilken som var fel. Men däri fanns en ytterligare dimension, vilket var att homosexualitet fram tills dess fortsatt hade betraktats som en sjukdom. Det tänktes länge att homosexualitet var en mental sjukdom som kunde behandlas och botas genom terapi, läkemedel och till och med elchocker - allt i syfte att göra patienten heterosexuell igen. Homosexuella kunde även låsas in på mentalsjukhus mot sin vilja, och en del homosexuella trodde därtill själv att de faktiskt var sjuka.

Ockupationen_Socialstyrelsen_1979 (1)Under 1900-talets början hade homosexualitet som sjukdom blivit standard inom sjukvården, även fast det förklarades med lite olika bakgrunder. Inledningsvis sågs homosexualitet som en renodlad fysisk sjukdom. Homosexualitet kunde inte leda till graviditet, i motsats till heterosexualitet. Därefter intog fler och fler psykologiska förklaringar vetenskapen; inte minst på grund av att forskningen alltmer började intressera sig för psykologiska förklaringar för olika beteenden människor tycktes ha. 

Efter 1900-talets mitt blev det i västvärlden som vanligast att homosexualitet behandlades genom terapi. Homosexualitet klassades som en sjukdom och de som emotsade sig behandling blev inlåsta på mentalsjukhus. Det var inte heller ovanligt att homosexuella självmant sökte sig till en behandling på grund av att de själva ansåg sig sjuka och ville bli heterosexuella. 

Då homosexualitet ansågs vara sjukt och heterosexualitet ansågs vara normalläget, avsedde behandlingen att förändra en persons sexuella läggning. Patienter kunde visas bilder på personer av samma kön, samtidigt som de fick elchocker eller droger eller bestraffades eller förnedrades som konsekvens på dess reaktion. 


Viktiga år för den svenska HBTQ-kampen:

  1. 1944: Homosexualitet avkriminaliseras
  2. 1950: Riksförbundet för sexuellt likaberättigande bildas (RFSL)
  3. 1971: Första demonstrationen för homosexuellas rättigheter äger rum i Örebro.
  4. 1973: Riksdagen uttalar att homosexuell samlevnad är en fullt acceptabel samlevnadsform.
  5. 1978: Samma åldersgräns, 15 år, för homo- och heterosexuellt umgänge införs.
  6. 1978: RFSL startar Frigörelseveckan, en veckas festival i Stockholm för homosexuella.
  7. 1979: Homosexualitet stryks ur sjukdomsregistret hos Socialstyrelsen, efter att densamma ockuperats.
  8. 1988: Sambolagen blir lika för heterosexuella och homosexuella par.
  9. 1994: Riksdagen röstar igenom partnerskapslagen som införs nästa år, 1995.
  10. 1998: Frigörelseveckan ersätts av Stockholm pride.
  11. 1999: Diskriminering i arbetslivet på grund av sexuell läggning blir olagligt.
  12. 2002: Riksdagen röstar ja för homosexuellas rätt att prövas som adoptivföräldrar.
  13. 2003: Lagen hets mot folkgrupp (2001/02:KU23) kommer omfatta även sexuell läggning.
  14. 2003: Homosexuella som ingått partnerskap får rätt att adoptera.
  15. 2003: Enhetlig sambolag för samkönade och olikkönade par införs.
  16. 2005: Lesbiska par får samma rätt till inseminering som heterosexuella par.
  17. 2009: Riksdagen säger ja till könsteutrala äktenskap.

I och med att homosexualitet länge sågs som en sjukdom uppkom även förslag på behandlingar. Testikeltransplantationer och hormonpreparat som neohombreol förekom i Sverige till så sent som 1940-talet. 1944 infördes kastreringslagen (1944:133) som riktade sig mot homosexuella eller andra personer som "på grund av sin könsdrift begåtts brott". Lagen krävde emellertid samtycke, men inte sällan var alternativet till kastrerring att personen fick förbli på ett mentalsjukhus. Om andra behandlingsformer ansågs vara otillräckliga för en patient var det även vanligt att personen sattes på mentalsjukhus.

Trots att den juridiska progressionen i Sverige gått i rask takt finns det fortfarande idag många problem kvar inom sjukvården vad det gäller hbtq-personer. Det har bland annat flaggats för att primärvården saknar utbildning om hbtq-personers liv och att sådan utbildning borde vara ett obligatoriskt inslag. Vissa sjukdomar kan bland annat gå odiagnostiserade om en läkare saknar kunskap om sexualteknik och bland annat könssjukdomar

Undersökningar har även visat på att var tredje hbtq-person upplevt diskriminering inom öppenvården. Underläkare har även berättat om öppet homofoba uttalanden inom läkarkåren (Läkartidningen 2016/07). 

Läkarförbundet är engagerade i frågor om jämlik vård genom en hbtq-grupp som driver dessa frågor och de kommer finnas på Stockholm Pride 2017.

Treated.com Sverige står bakom en jämlik och inkluderande vård för alla personer, oavsett sexuell läggning, könstillhörighet eller etnicitet. 

Pride_2017_Treatedcom_SverigeKällor:
Svensk homohistoria (2009). Svenska dagbladet. 
Viktiga årtal och reformer (2009). RFSU. 
Homoarkivet: homosexualitet inte längre en sjukdom (2015). QX. 
Homoarkivet 1974 (2015). QX. 
"- Jag kan inte jobba idag. Jag är homo" (2009). QX. 
Några axplock on synen på homosexualitet (2013). Psykmuseet. 
Från syndig till sjuk till frisk (2005). Forskning & Framsteg. 
Utbildning behövs för att bemöta hbtq-personer (2016). Läkartidningen. 


    
Författare: Elias Hemmilä
elias.hemmila@treated.com
4 augusti 2017