Digitaliseringens påverkan på i princip alla samhällsområden är någonting som inte gått obemärkt förbi. Det är en utveckling som inte lämnat någonting obefläckad - inte heller sjukvården. När så pass mycket utveckling skett inom sjukvården, till följd av digitaliseringen, är det ofrånkomligt att många förändringar skett.

För att bättre ta fasta på dessa har vi talat med Dr. Lacramioara Burlacu, som är en av de förskrivande läkarna hos Treated.com. Vi diskuterar bland annat påverkan av ny teknologi hos patienter och ifall de kan skapa bättre patienter, riskerna med självdiagnostisering och felaktigt innehåll om hälsa och vård online, samt vilka utmaningar öppenvården står inför i takt med att fler digitala vårdgivare trätt fram.

“En bra patient är en vuxen patient som tar ansvar för sin egen vård. Det är någon som är informerad och aktiv, känner till sin behandling och sitt sjukdomstillstånd, ställer frågor och själv söker efter information online”.

Dr. Lacramioara Burlacu
Förskrivande läkare, Treated.com

Skapar ny teknologi mer välinformerade patienter?

Personer som har övervikt eller fetma kan också uppleva att appar som mäter kaloriintag eller fysisk aktivitet kan hjälpa dem med såväl motivation och bättre kontroll. Dr. Lacramioara Burlacu berättar:

- Ny teknologi kan definitivt skapa mer välinformerade patienter.. Det vi kan mäta kan vi kontrollera bättre.

- Exempelvis kan patienter som på en daglig basis väger sig bättre kontrollera sitt kaloriintag. Fitnessappar som exempelvis MapMyRun eller Runkeeper kan motivera personens framgång såväl som underbygga fysisk aktivitet.

Idag finns det också bra hårdvara och appar, som kan möjliggöra för bättre sjukdomskontroll hos till exempel patienter med högt blodtryck. Vi har tidigare skrivit om en marknadens nyaste blodtrycksmätare från Braun och vilket potentiellt stort bidrag det kan lämna till att avlasta öppenvården.

Elektroniska blodtrycksmätare för hemmabruk är dokumenterat effektiva vid högt blodtryck. I samband med manuell blodtrycksmätning drabbas många av ett något förhöjt blodtryck på grund av nervositeten i situationen - även mättekniken och de samtal patienter har med sin läkare eller sjuksköterska innan själva blodtrycksmätningen kan bidra till att blodtrycket går upp. Detta kallas för white coat syndrome (ibland översatt till “vitrockseffekten” på svenska) och är ett dokumenterat problem inom vården.

Är välinformerade patienter alltid någonting bra?

- Absolut. Detta är någonting som är välkänt och accepterat idag, berättar Dr. Burlacu.

Hon fortsätter:

- En välinformerad patient fattar bättre beslut och kommer samarbeta bättre med läkaren. Det paternalistiska synsättet är inte längre accepterat inom vården. Vi strävar nu efter att hantera patienter i en relation mellan två vuxna. Den paternalistiska approachen uppmuntrar till barnsligt beteende bland våra patienter. Patienter måste ta sin hälsa i sina egna händer.

Vilka är fördelarna med att implementera mer egenvård?

- Mer egenvård skapar bättre engagemang och hantering av patientens vård i stort. Att vara medveten om variationer och feedback från sin kropp, att vara “kopplad” till sin kropp, tillsammans med livsstilsförändringar.

- Att själv övervaka exempelvis sitt blodtryck, blodsocker eller vikt hjälper patienter att förbättra dessa parametrar i realtid.

Blodsockermätare är ett exempel på någonting som regelbundet används inom egenvård med dokumenterad nytta. Idag finns flertalet olika blodsockermätare på marknaden och många av dessa går att sammankoppla med ens smartphone för att bättre övervaka blodsockret i realtid samt kunna få en bättre översikt av ens sjukdom och sjukdomshistoria.

Det är mycket viktigt att använda tillförlitlig utrustning. Detta gäller oavsett om det gäller blodsockermätare, blodtrycksmätare eller kolesterolmätare som används själv i hemmet. Det rekommenderas att man ser till att apparaten bär det så kallade CE-certifikatet.

Hur har relationen läkare-patient påverkats av digitaliseringen?

Många läkare menar på att det har skett skifte i relationen mellan läkare och patienter. Läkarens roll idag är mindre auktoritär, eller “paternaliserande”, där patientens rätt till självbestämmande är det viktigaste. Läkarens roll är snarare rådgivande och i den idealiska läkarkonsultationen är patienten engagerad i sin vård och kan själv ta ansvar. Dr. Burlacu förklarar:

- En bra patient är en vuxen patient som tar ansvar för sin egen vård. Det är någon som är informerad och aktiv, känner till sin behandling och sitt sjukdomstillstånd, ställer frågor och själv söker efter information online.

- Patienter med ett bra terapeutiskt förhållande berättar om deras aktiviteter online, exempelvis ifall de vänt sig till en privat vårdgivare för receptförnyelse. I motsats tenderar de som har ett sämre förhållande med sin läkare att dölja sina aktiviteter online såväl som att inte återge hela sin symptombild.

- Det finns alltid mer att göra med det terapeutiska förhållandet. I takt med att tiden för fysisk läkarkonsultation förkortats har även förutsättningarna för det terapeutiska förhållandet att utvecklas försämrats.

- I de fall där ett bra terapeutiskt förhållande saknas kan patienterna tänkas vända sig till privata vårdgivare online. Det går inte att klandra patienterna för detta, eftersom det är en konsekvens av att någonting saknas i öppenvården.

Är pålästa patienter en tillgång för primärvården?

- Välinformerade patienter har helt klart bättre förutsättningar att hantera sina sjukdomar.

- Jag bryr mig inte om mina patienter googlar deras symptom och kommer med en lista över skillnader. Detta visar på engagemang i sin egen vård. Därefter kan vi förhandla om vilken exakt behandling som passar. Om patienter bidrar till ett kliniskt beslut är förutsättningarna för att de kommer följa sin behandling noga dessutom bättre.

• • •

Hanterar alltid patienter information online på ett konstruktivt sätt?

Vad som ofta nämns som det stora bekymret med den ökade tillgängligheten av information online är risken att patienter bygger upp förutfattade meningar om sin hälsa. I Storbritannien har man beräknat att kostnaden för onödiga konsultationer och tester initierade av obefogad oro hos patienter kostar öppenvården omkring £56 miljoner årligen (motsvarande drygt 690 miljoner kronor). Hur stort är problemet egentligen när patienter själv talar om för läkaren vad som gäller? Dr. Burlacu berättar:

- Ett fungerande terapeutiskt förhållande innebär att patienten kommer till läkaren för att lösa ett problem, inte för att berätta för läkaren vad som gäller. Jag ser det som ett tecken på att det saknas tillit till sjukvården när patienten själv försöker styra sin vård.

- Det finns bokstavligt talat tusentals olika tester, men det är aldrig fler än ett par stycken som behöver genomföras, och detta är varför patienten konsulterar utbildad sjukvårdspersonal.

- Om en patient börjar fråga om onödiga tester är det ett tecken på att det terapeutiska förhållandet är försämrat. Likaså, om läkaren skickar iväg patienter efter par minuter, har förhållandet och tillförliten brutits.

Kan det vara så att den ökade mängden information online spelar en roll?

- Vem som helst kan publicera innehåll online. Personen som har publicerat innehållet behöver inte vara utbildad sjukvårdare. Falsk information från personer som saknar medicinsk behörighet kan vara skadligt för patienter.

- Även legitimt innehåll, författat av utbildade personer med medicinsk behörighet, kan dock orsaka hälsoångest. När patienter inte har konsulterat en läkare och är osäkra på vad som kommer att hända, vilka behandlingsalternativ som finns tillgängliga och vad utfallet är, kan det orsaka ångest.

- Det är därför information online är ett komplement till konsultation.

- Den värdefulla aspekten av konsultationer online är att vi kan hålla bättre koll på vad patienten har svarat. Detta gör att patienten tar ett större ansvar av hens val och i förlängningen blir bättre informerad.


Copyright-fria bilder från Pixabay.

   
Författare: Elias Hemmilä
elias@treated.com
10 april 2019