Maria _Abrahamsson (1)
Maria Abrahamsson sitter sedan 2010 i riksdagen för moderaterna. Hon har sedan ungefär trettio år varit typ 1-diabetiker och berättar här om hur resan med en av Sveriges vanligaste folksjukdomar sett ut. 
- Jag har under mina 30 år som diabetiker inte en enda gång tillåtit sjukdomen ta över. Min ambition har hela tiden varit, och är alltjämt, att min diabetes inte ska begränsa mig.

Du har varit politiskt aktiv sedan mitten av 90-talet. Vad har ändrats sedan dess? 
- På 90-talet var jag tjänsteman och den rollen är radikalt annorlunda mot att vara politiker. Som politiker är jag beroende av att förtjäna väljarnas förtroende, den relationen är inte lika tydlig som politisk tjänsteman.
- Världen har sedan dess kommit närmare och därmed blivit större och mindre på samma gång.

Du diagnostiserades med diabetes typ 1 som 21-åring - hur var tiden efter diagnosen?
- Intellektuellt insåg jag vad jag hade råkat ut för, däremot tog det ett par år innan jag fullt ut började acceptera läget. Jag har sedan barn varit spruträdd och skulle nu börja injicera insulin flera gånger per dygn, vara vaksam på blodsockernivån och inte slarva med måltiderna.
- Det var känslomässigt omvälvande och en rätt tuff omställning.

Hur påverkade sjukdomen dig och dina år som ung vuxen?
- Jag var 21 år när jag debuterade som diabetiker. Men rent allmänt vill jag understryka att jag under mina 30 år som diabetiker inte en enda gång tillåtit sjukdomen att ta över. Min ambition har hela tiden varit, och är alltjämt, att min diabetes inte ska begränsa mig.

• • •

Hur behandlas din diabetes?
- Jag använder insulinpenna både för att injicera mitt snabbverkande insulin under dagen och till nattinsulinet. Sedan en tid tillbaka har jag på eget bevåg även införskaffat en glukosmätare och börjar bli riktigt duktig på att byta sensor på armen. Det är väldigt skönt att slippa de eviga blodprovsstickandet i fingrarna.
- Insulinpump har inte varit aktuellt i mitt fall. I konkurrensen med andra diabetiker har min diabetes, tack och lov, varit för okomplicerad för den typen av kostsamma hjälpmedel.

Vilka behandlingar tar du?
- Mina två olika insulin heter Lantus SoloStar (natt) och NovoRapid (dag). Jag tar även en tablett B12 varje dag, av märket Behepan.

För du en diabetesdagbok?
- Ja. Min nya glukosmätare lagrar blodsockervärdena och gör snygga kurvor för hur de står sig över tid.

Alla BehandlingarHar du ett diabetesteam?
- Jag träffar en diabetessjuksköterska två gånger per år och en diabetesläkare en gång per år. Däremellan är det fritt fram för mig att vid behov kontakta min diabetesavdelning på Södersjukhuset.
- En gång per år fotograferar en ögondoktor mina ögonbottnar. Tack och lov har ögonen hittils inte drabbats av kärlförändringar.
- Jag är även noga med fotvård och är en trogen kund hos Löplabbets fotvårdare.

Diabetes påverkar ögonen och det är inte helt ovanligt att ögonkomplikationer uppstår vid både för typ 1-diabetes och typ 2-diabetes. Förändringarna, som kallas retinopati, kommer ofta smygande och träder fram i ögats näthinna och innebär att de små blodkärlen i näthinnan förändras och förtjockas. Regelbundna ögonkontroller med ögonbottenfotografering är därför nödvändig.

Det är extra viktigt för diabetiker att ta hand om sina fötter då sjukdomen kan påverka fötterna. Nedsatt känsel kan göra att diabetiker får skador och sår utan att själva känna av det. Även blodcirkulationen kan bli nedsatt och göra det svårare för ett sår att läka. Detta kan förebyggas genom dagligen tvätta sina fötter, vara noga med att tvätta och torka mellan tårna, klippa naglarna rakt, fila fothårdnader och smörja fötterna.

Hur ser din kosthållning ut?
- Jag gillar att äta sund mat, mycket grönt och gärna undvika fett i olika former. Jag anpassar storleken på mina insulindoser utifrån storleken på måltiderna så det inte uppstår några problem om jag exempelvis skulle ersätta en lagad måltid med en macka.
- Det är ingen uppoffring för mig och jag har inte haft något behov av att lägga om kosten.
- Jag dricker i regel vatten och kaffe, men gärna något glas öl eller vin också.

Hur mycket motionerar du?
- Jag lever ett rörligt vardagsliv med dagliga promenader på 5-10 kilometer. Ett par gånger i veckan svettas jag på löpbandet och jag brukar även träna mer organiserat med en personlig tränare, till och från. Jag brukar även försöka att stå upp vid skrivbordet när jag arbetar.
- Motionera är ett bra allmänt tips för diabetiker. Det kan även vara effektivt för stresshantering.

Röker du eller snusar du?
- Jag rökte fram tills 35 års ålder. Därefter tuggade jag nikotintuggummi i sju år. De senaste elva åren har jag dock varit helt nikotinfri och tänker så förbli.

Att både äta nyttigt och motionera är centralt vid diabetes. Vad gäller kost är det viktigaste att äta regelbundet i syfte att hålla blodsockret på en jämn nivå. Regelbundna måltider är även ett bra verktyg för att gå ner i vikt, vilket även det kan hjälpa vissa diabetiker med att hantera sin sjukdom. Generellt sägs det att diabetiker bör äta så fettsnålt som möjligt. Mejeriprodukter, fet fisk och mycket fibrer minskar alla upptaget av socker i blodet.

Exempel på livsmedel som är bra vid diabetes: frukt, grönsaker, rotfrukter, baljväxter, fullkornsprodukter, fisk, nötter och jordnötter, kaffe.

Motion och fysisk aktivitet spelar även det en mycket viktig roll inom diabetes, både typ 2 och typ 1. Lätt, pulshöjande vardagsmotion anses vara kanske den viktigaste motionsformen vid diabetes och minst cirka 30 minuters daglig motion rekommenderas.

Exempel på effektiv träning vid diabetes: promenader, gå i trappor, cykla, simma.

"I takt med att nästa val närmar sig ökar anspänningen hos samtliga partier och dess företrädare. För mig som ledamot av konstitutionsutskottet skruvas stressnivån särskilt upp i samband med utskottets vårgranskning av regeringen".  

Idag förväntas politiker i stor utsträckning vara även virtuellt tillgängliga, inte minst genom framväxten av olika sociala plattformar. Har stressnivån ökat över åren?
- Jag upplever inte att det förväntas att jag som politiker behöver debattera dygnet runt. Jag sätter själv gränserna för mitt deltagande i sociala medier och hanterar eventuell stress bra.
- Jag har inte märkt av att stress på något sätt påverkat min sjukdom.

Stöter du på fördomar eller förutfattade meningar om din diabetes?
- Jag har märkt att det kan vara svårt för kollegor och andra att ta till sig att en diabetiker behöver stoppa i sig något om till exempel ett sammanträde drar ut på tiden.
- Men det är egentligen inget stort problem. Jag har nästan alltid med mig något att äta, en banan eller så.

Hur tillgängligt är Sverige för en diabetiker och hur har ditt parti (Moderaterna) varit i att stötta dig?
- Jag kan förstås bara uttala mig om mig själv och då anser jag att Sverige är helt tillgängligt även för en diabetiker. Skulle jag behöva hjälp och stöttning kan jag klart få det från partiet. Men hittils har den frågan inte varit aktuell.
- Jag sköter min diabetes själv och tar det fulla ansvaret för min diabetes. Jag har aldrig gjort någon stor sak av det utan jag lever i princip som alla andra med undantag att jag tar sprutor och har extra koll på blodsockret. Det fungerar bra för mig.

Vad är diabetes?

Diabetes är en sjukdom som framförallt kännetecknas av att mängden socker (glukos) är förhöjt i blodet. Diabetes är en av Sveriges vanligaste folksjukdomar och antalet svenska diabetiker uppskattas till 450,000. Diabetes delas vanligen in i två kategorier; typ 1-diabetes och typ 2-diabetes, ibland kallat diabetes typ 1 respektive typ 2. Insulinet tillverkas i bukspottkörteln och utsöndras därifrån till blodet. 
Personer med typ 1-diabetes producerar vanligen inte något insulin alls på grund av att immunsystemet hämmat bukspottskörtelns funktion. Vanligen uppkommer typ 1-diabetes i tidig ålder. Typ 2-diabetes, ofta kallat åldersdiabetes, träder oftast fram hos personer över 40 år. Typ 2-diabetes orsakas oftast av en persons livsstil, där vanliga riskfaktorer är onyttig mat, brist på motion, övervikt, rökning, stress och alkoholintag. 

»Här kan du läsa mer om behandlingar vid diabetes och hur de skiljer sig åt.

Författare: Elias Hemmilä
elias.hemmila@treated.com
30 januari 2017