540,00 kr

Levaxin finns i fyra olika dosnivåer; 25 mcg, 50 mc, 100 mcg och 200 mcg. De två lägsta doserna, alltså 25 och 50 mikrog (mcg) finns dessutom både som tablett och som oral lösning. Den orala lösningen kan även användas för att behandla struma. Levaxin 50 mcg, 100 mcg och 200 mcg är försedda med brytskåra så att tabletten kan delas i två lika stora doser.  Gemensamt för all behandling med Levaxin är att behandlingen måste ske med regelbunden övervakning av TSH-nivåerna för att säkerhetsställa att patienten ligger på rätt dosnivå. Här går vi snabbt igenom de olika dosnivåerna.

Hos barn och unga: Vid fall av sköldkörtelsjukdomar hos barn, som t.ex. juvenil hypotyreos, rekommenderas det inte att barnet ska svälja tabletterna hela. Tabletterna kan krossas och lösas upp i lite vatten, cirka 10-15 ml. Lösningen späds sedan med ytterligare 5-10 ml vätska och ska därefter intas omedelbart. Vid sköldkörtelsjukdomar hos barn kan Levaxin oral lösning rekommenderas. Här kan du läsa mer om sköldkörtelsjukdomar hos barn

Vilken dos som ges ut till barn och unga beror på ålder, vikt och vilken sköldkörtelsjukdom som behandlas. Regelbunden övervakning är nödvändig för att säkerställa att barnet får rätt dos. Spädbarn ska ges den totala dagliga dosen minst en halvtimme före dagens första måltid.

Längd och vikt kan bestämma dosen

För vuxna och hos barn som genomgått puberteten och som vuxit klart: behandling börjar med ersättningsdos hos i övrigt friska individer som är yngre än 50 år gamla och hos de som är äldre än 50 år och som nyligen har behandlats för hypotyreos eller som haft hypotyreos under en kort tid, t.ex. några månader.

  1. Genomsnittlig ersättningsdos: 1,7 mcg/kg/dag (t.ex. 100 till 125 mcg per dag för någon som väger 70 kg). Tas oralt.
  2. Äldre patienter kan behöva <1 mcg/kg/dag.
  3. Doser högre än 200 mcg/dag som tas oralt är mycket ovanliga.
  4. Ett otillräckligt gensvar på doser >300 mcg/dag eller mer är sällsynta och kan indikera på dålig överensstämmelse, malabsorption och/eller läkemedelsinteraktioner.

25 mcg och 50 mcg

Levaxin 25 mcg används för kontroll av hypotyreos, medfödd hypotyreos hos spädbarn och för kongenital hypotyreos, även kallat juvenil hypotyreos. 25 mcg är dessutom den rekommenderade startdosen av Levaxin. 

För patienter på över 50 år med samtidig hjärtsjukdom kan 25 eller 50 mcg dagligen vara mer lämpligt. Det är som vanligast att startdosen är på 25 mcg och att den sedan kan komma att höjas med 25 mikrog-intervaller tills stabila tyroxinnivåer uppnås. Intervallerna bestäms av läkaren och kan vara varannan vecka, var fjärde, sjätte eller åttonde vecka. Maxdos för Levaxin är 200 mcg. Därefter är det vanligt att dosen sedan kommer att minskas något. 

Dosnivån på 50 mcg är rekommenderad underhållsdos vid underaktiv sköldkörtelfunktion hos både vuxna och barn. Hos yngre patienter där en hjärtsjukdom inte finns närvarande bör en serumnivå av tyroxin (T4) ligga på 70-160 nanomoler per liter eller på mindra än 5 millienheter per liter.

Hos vuxna patienter kan dosen justeras från 50 till 100 mcg med 3-4 veckors intervaller tills normal metabolism hålls stadigt. Återigen, är den maximala dosen 200 mcg. Patienter som är över 50 år och har en samtidig hjärtsjukdom är en daglig dos på 25 eller 50 mcg rekommenderat. Under dessa förhållanden kan den dagliga dosen ökas med 25 mikrog-intervaller tills stabil tyroxinnivå uppnås. 

Om patienten upplever en snabbt ökad metabolism, som kan orsaka symtom som diarré, nervoisitet, snabb puls, sömnlöshet, tremor och ibland anginal smärta (där det finns latent hjärtischemi) måste doseringen minskas. 

100 och 200 mcg

Levaxin finns även i doserna 100 och 200 mcg. Hos Treated.com erbjuds inte 200 mcg. Men även om 100 mcg har ordinerats av läkare behöver det inte betyda att den dagliga dosen blir 100 mcg, utan den valiga startdosen kan fortfarande vara t.ex. 50 mcg. Läkaren kan komma att öka patientens dos var tredje till var fjärde vecka med 50 mcg, tills dennes tyroxinhalter är korrekta. Då kan den dagliga dosen bli 100-200 mcg dagligen.