Även barn kan drabbas av problem med sköldkörtelns funktion, även fast det är mycket ovanligt. De vanligaste orsakerna till medfödd underfunktion är en utvecklingsstörning i sköldkörteln. Detta innebär att sköldkörtelvävnaden fattas eller inte är tillräckligt utvecklad. Även en störning i sköldkörtelns hormonproduktion, som kan orsaka förstorad sköldkörtel, kan förekomma hos barn. Underaktiv sköldkörtel kallas ofta för hypotyreos.

Det tros att färre än ett av 2,000 barn drabbas av sköldkörtelsjukdomar. I Sverige testas dessutom alla nyfödda barn för olika typer av medfödda sköldkörtelsjukdomar, vilket sker genom att undersöka TSH i navelblodet. Likt hos vuxna är det även hos barn vanligare att flickor drabbas än pojkar. Nedan går vi igenom några av de vanligare tillstånden i de fall där sköldkörtelsjukdomar inträder hos barn.

Medfödd underfunktion i sköldkörteln

även kallat kongenital hypotyreos eller juvenil hypotyreos

Den vanligaste orsaken till underfunktion i sköldkörteln, så kallad kongenital hypotyreos, hos barn och unga är autoimmunitet. Underfunktion i sköldkörteln uppstår ofta efter en operation eller radiojodbehandling av sköldkörteln eller strålbehandling kring barnets hals. Symtomen utvecklas oftast långsamt.

Det vanligaste och viktigaste symtomet på underfunktion i sköldkörteln hos barn är att barnets längdtillväxt antingen blir långsammare eller stannar av. Att barnets längdtillväxtkurva stannar av är ofta det första tecknet på bristfällig funktion i sköldkörteln. Andra vanliga symtom är torr eller kall hud, minskad tolerans för kyla, viktökning, heshet, nedsatt hörsel, långsammare puls, svullnad runt ögonen och trög tarmfunktion.

Men underfunktion i sköldkörteln kan också träda in senare och orsaka att pubertetsutvecklingen stannar av, blir långsammare eller att pubertetsutvecklingen börjar väldigt tidigt. Vid det senare är det vanligt att testiklarna hos pojkar förstoras och att brösten hos tjejer förstoras i förtid.

Tyreoidit (inflammation i sköldkörteln)

Kronisk inflammation i sköldkörteln kallas för tyreoidit. Detta är en autoimmun inflammation där det bildas antikroppar mot kroppens egna vävnader. Vid de fall där barn drabbats av en sköldkörtelsjukdom är tyreoidit en av de vanligare. Det tros att sjukdomen drabbar flickor omkring dubbelt så ofta som pojkar.

Barn som drabbas av tyreoidit löper större risk att även drabbas av andra autoimmuna sjukdomar som diabetes, nedsatt funktion i binjurarna och bisköldkörtlarna, B12-brist, reumatiska sjukdomar, pernicös anemi, keliaki, vitiligo och trombocytopeni.

Vanliga symtom hos tyreoidit är att sköldkörteln förstoras och kan bli småknölig, oftast utan tillhörande smärta. Ibland kan barnet även få svårt att svälja eller få en lindrig tryckkänsla i halsen eller gå upp i vikt. Sköldkörtelfunktionen är ofta helt vanlig och i många fall har inflammationen skett utan att tydliga, framträdande symtom följer med.

Andra sköldkörtelsjukdomar hos barn

Utöver en medfödd underfunktion och inflammation finns det även ett par andra sköldkörtelsjukdomar som kan drabba barn, som t.ex:

  1. Ärftligt höga nivåer av sköldkörtelhormoner, även kallat familjär dysalbuminem hypertyroxinemi.
  2. Överproduktion av sköldkörtelhormon hos barn och ungdomar som Graves sjukdom, toxiska adenom, familjär non-autoimmun tyreotoxikos.
  3. Endokrin oftalmopati, som är en ögonsjukdom förknippad med överproduktion av sköldkörtelhormon.
  4. Perifer tyreoidearesistens och Allan Herndon Dudleys syndrom, som båda är sjukdomar som försämrar kroppens förmåga att reagera på sköldkörtelhormon.
  5. Tumörer i sköldkörteln och ärftlig sköldkörtelcancer.

Allmäna förekommande symtom hos barn

Vid medfödd hypotyreos hos barn är ett av de vanligare symtomen att barnets längdtillväxt och intellektuella funktioner går långsammare än vanligt. Symtomen i sjukdomens tidiga stadier är ofta få och ganska svårfångade, men de kan träda fram i form av långsam utveckling av benstommen, gulhet, stor tunga, pösig buk, stor huvudomkrets, muskelslapphet eller marmorerad hud (livedo reticularis).