Publicerad 2017-07-14

En organisms motståndskraft mot antibiotika. Ett växande folkhälsoproblem. Bakterieinfektioner som ej längre är behandlingsbara. Det går att beskriva antibiotikaresistens på många sätt, men gemensamt för hur en än formulerar sig är att alla experter är eniga: det är inte ett framtida problem - det är ett redan existerande, och hela tiden ökande problem.

Med begreppet antibiotikaresistens syftar man på en organisms motståndskraft mot antibiotika. Detta handlar i synnerhet om bakterier. Det är ett allvarligt och växande folkhälsoproblem som orsakar både ökad sjuklighet och dödlighet. För vården innebär det också förlängda vårdtider och dyrare läkemedel. Resistenta bakterier äventyrar behandlingen av svåra bakterieinfektioner. Vår moderna sjukvård är väldigt beroende av antibiotika vid exempelvis behandling av cancer, transplantationer och operationer som innebär en ökad risk för infektion. De bakterier som är resistenta mot mer än tre sorters antibiotika brukar kallas för multiresistenta. Två exempel på det är ESBL-bildande tarmbakterier och MRSA.

Resistenta bakterier är något som kan spridas mellan människor, djur och i miljön. Utöver detta så kan bakterier utbyta resistensgener. Detta är något som bidrar till spridningen av resistens. Allt detta ställer väldigt höga krav på en nationell och lokal resistensövervakning. Utöver arbetet med att bevara effektiviteten hos antibiotika så länge som möjligt så krävs det även stimulans av forskning som siktar på utveckling av antibiotika med nya verkningsmekanismer.

Användningen av antibiotika är kopplat till både uppkomst som spridning av resistens. Det är därför väldigt viktigt att antibiotika bara används när det behövs och på rätt sätt. Man jobbar till exempel mycket med vårdhygien och att ha goda hygienrutiner i samhället för att kunna hjälpa till att bromsa resistensutvecklingen. Minskar man smittspridning och infektioner så minskar man även behovet av antibiotika.

Antibiotikaresistens är ett stort, och i allra högsta grad verkligt, problem som redan är orsaken till upp emot 700,000 dödsfall varje år. Review on Antimicrobial Resistance kom 2016 ut med en rapport som pekar på att 10 miljoner människor årligen kan komma att dö på grund av ökad antibiotikaresistens från och med 2050.

Antibiotikaresistens och Sverige

  • Antibiotikaresistens i Sverige har minskat kraftigt sedan mitten av 1990-talet.
  • Sverige har en låg antibiotikaförbrukning per capita.
  • I Sverige finns även en mycket stark specialistkår inom infektionsmedicin och klinisk mikrobiologi.

Övervakning och åtgärder av ökad antibiotikaresistens, både lång- och kortsiktigt, som manifesteras i rapporter, är Folkmyndighetens ansvar i Sverige. I rapporten från 2014 framgår det att både förbrukning och förskrivning av antibiotika kraftigt minskat sedan mitten av 1990-talet. Sätter man Sverige i en internationell kontext framgår det att Sverige har en låg antibiotikaförbrukning per capita och även ett gynnsamt resistensläge.

Det finns några olika anledningar till att Sverige har ett så pass gott läge. Däribland Sveriges reglerade försäljning av antibiotika och överlag goda övervakning av antibiotikaförsäljning. För att minska kontaktsmitta finns det flera  föreskrifter om enkla hygienrutiner som all vårdpersonal ska tillämpa. I Sverige finns även en mycket stark specialistkår inom infektionsmedicin och klinisk mikrobiologi. Enligt rapporten spelar det stor roll för en rationell antibiotikaanvändinng.

Sverige samordnar också både nationell och internationell forskningsfinansiering för att minska antibiotikaresistensen i världen. Detta i det europeiska samarbetet Joint Programming. Syftet med det är att få bättre kunskap. För nya behandlingar räcker inte. Utan det handlar även om att stoppa smittspridning och att undvika att ännu fler bakterier ska bli resistenta.

Kan antibiotikaresistenta bakterier smitta via maten?

Detta är en fråga som många ställer sig. Svaret är att det beror på vilka bakterier som det handlar om. Maksjukebakterier som campylobacter och salmonella kan vara antiobiotikaresistenta – och de kan man också bli smittade av. Dessa infektioner behöver inte behandlas med antibiotika, men kan ändock vara besvärliga att drabbas av.

På somliga livsmedel kan det också finnas antibiotikaresistenta bakterier (till exempel ESBL-bildande) bakterier som normalt sett inte orsakar en sjukdom. Det är tänkbart att dessa resistensgener skulle kunna överföras till sjukdomsframkallande bakterier. Men det verkar inte vara särskilt vanligt att ESBL-bildande tarmbakterier hos sjuka människor i Sverige är av samma typ som de som hittas på livsmedel.

Det bästa rådet vid matlagning är att följa alla råd om hygien och att genomsteka kyckling och köttfärs. Då minskar du risken att smittas. Alla bakterier dör vid upphettning – oavsett om de är resistenta eller ej.

För att undvika att få i dig bakterier kan det vara effektivt att att följa vissa råd om hygien i köket, som bl.a:

  1. Tvätta händerna innan du börjar laga mat.
  2. Tvätta också händerna direkt efter att du har hanterat rått kött – inklusive kyckling.
  3. Använd rena köksredskap.
  4. Håll rent på arbetsbänken.
  5. Diska knivar och skärbrädor. Gör det extra noggrant när du har skurit rått kött, inklusive kyckling.
  6. Genomstek fågel och köttfärs.
  7. Smaka inte på rå köttfärs.
  8. Skölj grönsaker.

Är det vanligt med antibiotikaresistenta bakterier i kött och bladgrönsaker?

I en undersökning som livsmedelsverket och SVA gjorde 2009-2011 och 2013 visade det sig att antibiotikaresistenta ESBL-bildande tarmbakterier är vanliga på kycklingkött från EU-länder likväl som från Sydamerika. Även svenskt kycklingkött innehöll sådana bakterier. Dessa ESBL-bildande tarmbakterier upptäcktes även på europeiskt kött av nöt och gris. Detta var i mycket mindre omfattning än på kycklingen. En undersökning från 2012-2013 visade att ESBL-bildande tarmbakterier var väldigt ovanliga i bladgrönsaker.

Antibiotikaresistens och gonorré

Som nämnt ovan är antibiotikaresistens ett redan existerande problem. En särskilt utsatt infektion idag är den sexuellt överförbara infektionen gonorré. På grund av antibiotikaresistenta bakteriestammar måste gonorré idag behandlas med en kombination bestående av två antibiotikum

Världshälsoorganisationen WHO har dessutom varnat om en så kallad "supergonorré", som är en variant av infektionen som inte går att behandla genom antibiotika. 

Du kan läsa mer om supergonorré här:

»Gonorré, supergonorré och antibiotikaresistens