Kondylom, även känt som könsvårtor, är en av de vanligaste könssjukdomarna. Som allra vanligast är det bland unga. Viruset kallat HPV, Humant papillomvirus, ger dessa ofarliga vårtor i underlivet eller ändtarmsöppningen och smittar genom sex. I vissa sällsynta fall så kan viruset överföras till barnet vid förlossningen. Smittan kan även överföras om det inte finns några synliga symtom. Det tar vanligtvis några veckor från det tillfälle som man smittas till det att man får vårtor. För kondylom finns det en rad olika behandlingsmetoder såsom Aldara, Condyline och Wartec men även kirurgiska varianter som inte använder sig av något läkemedel.

Vilka symtom finns?

Ofta syns kondylom med ögonen eller känns med fingrarna. Detta eftersom att det är vårtor. Vårtorna kan se väldigt olika ut. Men det finns ett par gemensamma nämnare för att kunna avgöra om det är kondylom:

  1. Rosa, lilatonade eller hudfärgade.
  2. Flikiga eller runda och lätt upphöjda.

Det är vanligt att man får flera vårtor. Kvinnor kan få vårtorna i hela underlivet och runt ändtarmsöppningen. Särskilt ofta så finns kondylom i slidöppningen – i synnerhet i den nedersta delen och på de inre blygdläpparna. Kondylom kan också finnas på de yttre blygdläpparna, runt klitoris i urinrörsmynningen, i slidans övre del, på livmodertappen, i mellangården eller runt ändtarmsöppningen. Ibland så talas det om plana kondylom. Detta innebär en virusförändrad slemhinna utan synliga eller kännbara vårtor.

Män får ofta kondylom på förhudens insida och runt ändtarmsöppningen och ollonet.  Vårtor kan också förekomma på penisskaftet och i urinrörsmynningen. Både män och kvinnor kan få:

  1. Små blödningar från vårtorna.
  2. Klåda eller sveda.
  3. Besvär vid samlag.

Ibland kan det vara svårt för kvinnor att undersöka sig själva. Men med hjälp av en spegel brukar det kunna gå bra. Om kvinnan vill uppsöka hjälp så finns det till exempel förstoringsglas eller speciella mikroskop som gör det lättare att ställa diagnos hos bland annat en gynekolog, läkare och specialkunniga barnmorskor. Kan mannen inte själv se könsvårtorna finns det sannolikt inte några där heller. Däremot är det lätt att kondylom förväxlas med andra vårtliknande och oftast normala förändring som i synnerhet sker i fåran under ollonet. Kondylomviruset kan inte odlas i laboratorier – därför är det svårt att säga vem som bär på virus eller inte. Men de stora typiska vårtorna är alltså lätta att se och diagnostisera. Om det är små eller har ett annorlunda utseende kan en mikroskopisk analys av vårtan behövas.

Så smittar kondylom

Kondylom smittar egentligen bara när man har oskyddat sex. I synnerhet är det när samlaget sker vaginalt eller analt – men även vid annan sexuell kontakt kan smittan överföras. Kondylom är som vanligast under åren då man startar sitt sexualliv. Men alla som är sexuellt aktiva kan smittas. Det är också en smitta som smittar ganska lätt. De flesta som har haft en sexualpartner med kondylom blir smittade med viruset.

Att använda kondom ger ett visst skydd mot kondylom. Detta om den används under hela tiden som man har sex. Men kondomen kan inte skydda helt mot kondylom och andra HPV-virus. Detta eftersom att det kan överföras genom att könen eller pubesregionen gnids mot varandra. Det är inte ovanligt att HPV finns på huden som är ovanför könet (pubisregionen).

Det kan räcka med bara ett oskyddat samlag för att bli smittad. Och det kan ske utan att man vet om det. HPV kan nämligen finnas utan synliga vårtor – vilka således kan göra det svårt att veta om man faktiskt bär på viruset.

Partners till de personer som har kondylom (och som har haft oskyddat sex), måste utgå ifrån att de själva bär på viruset och således kan föra det vidare. Om man har en fast relation och inte har använd kondom tidigare behöver man inte börja skydda sig mot kondylom. I en ny relation är kondom däremot ett bra skydd.

Tiden från att man smittas till att det ger vårtor kan variera väldigt mycket. Vanligtvis brukar det handla om tre till sex veckor – men det kan till och med dröja flera månader eller upp emot ett år innan vårtorna blir synliga. Med det sagt behöver det alltså inte finnas någon koppling mellan kondylom och otrohet då man kan ha fått viruset tidigare i ett annat förhållande.

Det egna immunförsvaret är också en faktor som påverkar huruvida man kan bli smittad. Vid exempelvis graviditet är immunförsvaret nedsatt vilket gör att en virusinfektion kan leda till att fler och större vårtor bildas. Men detta är något som vanligtvis går tillbaka av sig själv när mammans immunförsvar efter förlossningen har återgått till det normala.

Om du smittats

Om du har smittats med Humant papillomvirus behöver det inte betyda att du garanterat kommer att få könsvårtor, men om du bär på viruset kommer det inte gå att bota. De allra flesta som bär på HPV-viruset får dock inte könsvårtor. Om du får könsvårtor som börjar orsaka besvär kommer de endast gå att behandlas genom en receptbelagd kondylombehandling - det finns alltså inga receptfria alternativ. Här kan du läsa mer om de behandlingar som finns och hur de skiljer sig

Ovanligt med kondylom i munnen

Kondylom smittar alltså genom sex – i synnerhet vaginalt och analt. Det är möjligt, men väldigt ovanligt, med kondylom i munnen efter munsex. Detta även om partnern skulle ha kondylom.

»Här kan du läsa mer om kondylom i munnen

Kan barn smittas vid födseln?

Ja, det kan dem faktiskt. Om man är gravid, ska föda och bär på kondylomviruset kan det överföras till barnet under förlossningen. Men det rör sig inte om några stora mängder. Det är också mycket ovanligt att barnet får några besvär av detta. I vissa väldigt sällsynta fall kan vårtorna ligga vilande i flera år innan de sedermera uppenbarar sig hos barnet. Detta kan oroa många – men det behöver alltså inte vara så att barn som fått kondylomvårtor har blivit utsatta för sexuella övergrepp. Men en läkare är likväl skyldig att reda ut hur smittan har gått till.

Kondylom leder inte alltid till livmoderhalscancer - men kvinnor löper ändå en större risk att få cancer av könsvårtor än män

Många tror att kondylomvirus kan göra att det utvecklas livmoderhalscancer, men så behöver det inte alltid vara. Livmoderhalscancer orsakas av humant papillomvirus, men de virustyper som ger livmoderhalscancer är inte desamma som de som orsakar könsvårtor. De kvinnor som har fått kondylom behöver heller inte göra något extra cellprovskontroll av det skälet. Om det däremot upptäcks kondylomliknande förändringar på livmodertappen vid en cellprovskontroll så är det viktigt att man blir undersökt av en gynekolog eftersom att det på livmodertappen kan vara svårt att skilja kondylom från allvarliga förändringar. Förhållandet mellan kondylom och livmoderhalscancer är komplext och om du är osäker rekommenderas det alltid att du rådfrågar en läkare eller gynekolog.

Kan man förebygga kondylom?

Det går att vaccinera sig mot vissa typer av HPV-virus och således minska risken för livmoderhalscancer och kondylom. Skyddseffekten är som bäst på personer som ännu inte utsatts för HPV-smitta – det vill säga på personer som inte har haft sin sexualdebut.