869,00 Kr

Publicerad 2017-09-20

En av de mest ställda frågorna i Sverige när det diskuteras behandling vid nikotinberoende är om receptbelagda läkemedel som kan förskrivas vid rökavvänjning även kan förskrivas för snusare. Det är inte alltid helt enkelt att hitta bra med underlag om frågan i och med att snusandet i världen är kraftigt koncentrerat till Norden, och Sverige i synnerhet. I Sverige, Norden och USA har det bedrivits viss forskning om behandling av snusinducerat nikotinberoende, men frågorna är i grova drag alltjämt obesvarade. Vad som emellertid är viktigt att komma ihåg är att snus innehåller både nikotin och tobak, det vill säga att det föreligger samma risk för tillvänjning och beroende som med cigaretter. Nikotinabstinens tar sig i uttryck på samma sätt vid abstinens från snus som vid abstinens från cigaretter. Därför har vi sammanställt en kort genomgång om behandling av snusberoende.

Innehåll
1. Snus: innehåll och effekter
2. Snus vs. cigaretter: jämförelse
3. Snus, hjärt-kärlsjukdomar, diabetes och cancer
4. Snus och andra hälsorisker


1. Snus: innehåll och effekter

Vad innehåller snus?

Snus är baserat på lufttorkade tobaksplantor som sedan blandas ut med andra innehållsämnen som exempelvis vatten, salt och aromämnen. De exakta ingredienserna varierar naturligtvis från produkt till produkt men ett par ingredienser tenderar att vara återkommande (utöver nikotin och tobak som du kan läsa om nedan):

  1. Vatten: ger snuset sin konsistens.
  2. Fuktighetsbevarande medel: används för att förhindra uttorkning.
  3. Salt: används för att smaksätta och för att konservera snuset.
  4. Surhetsreglerande medel: används för att ge snus ett svagt, basiskt pH-värde. Detta underlättar nikotinupptaget. Används även som smaksättare.
  5. Aromer och andra smakämnen: används för att ge snuset sin smak och doft.

Vilka biverkningar och vilken effekt ger snus?

Nikotinet som återfinns i snusprillan är ett njutningsmedel. När du snusar tas nikotinet upp i blodet via munslemhinnan och utför därefter sin verkan på hjärnans belöningssystem. Detta ger hos de allra flesta "nikotinister" (snusare, rökare och användare av andra tobaksprodukter) en allmän känsla av välbefinnande, ibland kallad "nikokick". Nikotinet kan hos vissa även ge antingen en lugnande effekt eller en uppiggande effekt.

Innehåller snus nikotin och tobak?

Ja, snus innehåller både nikotin och tobak. Nikotinet finns naturligt i tobaksplantan, som i torkad form och utblandad med andra innehållsämnen sedan utgör ingredienserna i en snusprilla. 

Vilken nikotinhalt är det i snus?

I procent: Mängden nikotin per prilla varierar mellan olika märken och tillverkare. Typiskt sett är nikotinhalten i en prilla omkring 0,75-2% och det uppskattas att en person tar upp cirka 10-20% av det totala nikotinet i en prilla.

I gram: den vanligaste mängden i gram är 8 mg nikotin per gram, men spannet är mycket brett (se nedan). Starkt snus kan innehålla upp emot 22 mg/gram nikotin, vilket gör att den absoluta nikotinmängden med god marginal blir större än i t.ex. en cigarett.

Hur mycket nikotin som konsumeras från varje prilla beror dessutom på andra faktorer, som exempelvis:

  • Mängdel saliv man för stunden har i munnen.
  • Hur fuktigt snuset är: desto fuktigare, desto högre nikotinupptag.
  • Produktspecifika faktorer som t.ex. smak, format, nikotinhalt, fukthalt och pH-värde.
  • Nikotinhalten i tobaksblandningen i grundreceptet.

Hur påverkas kroppen av nikotinet från snus?

Nikotin är ett gift och kort sagt påverkas kroppen på ett snarlikt sätt av snusande som vid rökning. Kroppen vänjer sig vid en njutningskänsla i samband med att den får nikotin genom snusprillan, och i takt med att tillvänjning sker behöver kroppen ständigt mer nikotin. Det tros också att man får i sig mer nikotin av snus än av cigaretter på grund av att snusare utsätter sin kropp för nikotinet under längre stunder. Nikotinet i sig orsakar inte cancer, men är förknippat med andra hälsorisker som du kan läsa mer om i avsnitt 3.


2. Snus vs cigaretter: jämförelse

Skapar snus samma nikotinberoende som cigaretter?

Ja. Snus innehåller, precis som cigaretter, nikotin. Nikotinet, som återfinns naturligt i tobaksplantan, är den ingrediensen som kan orsaka ett beroende. En cigarett innehåller oftast mer tobak, och således mer nikotin, än en prilla - men återigen varierar det mellan olika märken och olika tillverkare. 

Innehåller snus mer nikotin än cigaretter?

Mängden nikotin per prilla varierar som sagt, beroende på faktorer som både härrör från själva prillan till upptagningen hos snusaren. Den vanligaste styrkan är 8 mg nikotin per gram (8 mg/g), vilket är något lägre än genomsnittsmängden nikotin i en cigarett som är på 12 mg/g. Men vissa starka snussorter kan innehålla över 20 mg/g, och den starkaste tillgängliga innehåller hela 42 mg/g - med andra ord en bra bit mer nikotin än i en cigarett.

Är det lika farligt med snus som cigaretter?

Nej. Snus är inte lika farligt som cigaretter, alldeles oavsett hur man tolkar riskerna. Som snusare slipper man de andra negativa hälsoeffekter som är förknippade med rökning, inte minst risken för lungcancer och hjärt-kärlsjukdomar. Med det sagt så kan det knappast påstås att det är helt ofarligt att snusa, då nikotinet från snuset genomför samma verkan som hos en rökare. Nikotinet kan orsaka förhöjt blodtryck och ökad hjärtfrekvens, såväl som förändringar på blodkärlens väggar. Risken för vissa typer av cancer, exempelvis i bukspottkörteln blir även förhöjd om du snusar, såväl som risken för tandlossning. Det finns även forskning som visar på att snus ökar risken för typ 2-diabetes, även kallat åldersdiabetes. 

Orsakar snus större abstinens än cigaretter?

Huruvida snusavvänjning är förknippat med större abstinensbesvär än rökavvänjning är väldigt svårt att mäta, inte minst då abstinensbesvären endast till en viss utsträckning består i de fysiska besvär som orsakas av att nikotinreceptorerna inte längre aktiveras av intag av nikotin. Den vana som byggts upp genom en tids snusande eller rökande, som oftast är förankrad i en social kontext, kan skilja sig väsentligt mellan olika personer. 


3. Snus, hjärt-kärlsjukdomar, diabetes och cancer

Kan snus orsaka diabetes?

Ja. Det är idag känt att snusande ökar risken för typ 2-diabetes, ibland kallat åldersdiabetes. Snusande är inte nödvändigtvis en större riskfaktor än rökning när det kommer till åldersdiabetes, men man vet idag att de som snusar en dosa per dag eller mer har en 70% ökad risk att utveckla diabetes typ 2, vilket är ungefär samma riskökning som man tidigare har sett för rökare. Rökning är som bekant farligare än snusning, men inte när det gäller risken för typ 2-diabetes där riskerna är lika höga.

Orsakar snus skada på blodådror?

Ny forskning visar på att snusares blodådror påverkas mer än vad man tidigare känt till av långsiktigt snusande - de påverkas faktiskt lika mycket som rökares. Snus är förknippat med minskad endotelfunktion (Endotel är det lager av celler som täcker blodkärlens insida), vilket kan leda till vaskulära förändringar som i slutändan kan leda till hjärt-kärlsjukdomar som hjärtinfarkt. Särskilt utsatta är otränade män som inte täcker motionsbehovet.

Höjer snus mitt blodtryck?

Utöver den ökade risken för blodkärlsskador, är det sedan tidigare känt att nikotin även påverkar blodcirkulationen, höjer pulsen och orsakar blodkärlen att dras samman. Därför rekommenderas det alltid att personer med olika typer av hjärtproblem, som t.ex. oregelbunden hjärtrytm eller kärlkramp (angina) undviker nikotin, såväl som personer med rubbningar i blodcirkulationen till hjärnan.

Snus och cancer: finns det ett samband?

Det finns ett samband mellan snus och cancer i bukspottskörteln och matstrupen samt munhålecancer, även fast man fortfarande inte kunnat ställa det bortom allt rimligt tvivel att snusare har en förhöjd risk att utveckla cancer i bukspottkörteln i jämförelse med icke-snusare.Studierna bygger emellertid på användning av även annan rökfri tobak.

Ett vanligt snus innehåller som bekant finmalda tobaksblad, men det innehåller även tillsatsämnen för smak och färg, totalt rör det sig om ungefär 2,500 kemiska ämnen, där vissa tros kunna orsaka cancer. De omfattar bl.a: nikotin, bly, arsenik, kadmium, polonium och nickel.


4. Snus och andra hälsorisker 

Är snus farligt att ta om jag är gravid?

Det finns tydliga resultat som visar att snusbruk under graviditeten är kopplat till dödfödsel, alltså att barnet föds för tidigt och att barnet väger för lite vid födseln. Därför avråds man starkt från att snusa om man är gravid. Även rökning som gravid är förknippat med stora risker för barnet och sammantaget avråds det från att man använder någon nikotinbasderad produkt eller nikotinersättningsmedel (som t.ex. nikotintuggummi, nikotinplåster och e-cigaretter).

Vilken inverkan har snus på mitt tandkött?

När du snusar kan dina tänders stödjevävnad påverkas, vilket i sin tur kan orsaka att tanden förflyttas längre ner mot tandhalsen. Med andra ord, tandköttet krymper och du kan även råka ut för så kallad tandköttsinflammation. Snusande påverkar även själva tandköttet så att det blir slätare, mer räfflat och hårt. Problematiskt nog, i motsats till vad många tror, så växer tandköttet inte automatiskt tillbaka efter att man slutat snusa. 

Förstör snus mina tänder?

Sambandet mellan snus och tandhälsa har länge undersökts och studier i ämnet tyder på att det finns ett samband. Detta samband är sannolikt något du som snusare kommer att höra om du uppsöker en tandläkare eller tandhygienist, inte minst på grund av att Folktandvården länge flaggat för just detta. Vanliga bieffekter på tänder innefattar missfärgade tänder, blottlagda tahdnhalsar och förlorat benfäste där prillan är lagd. 

Är det farligt med snus under amning?

Det är idag inte klarlagt huruvida det faktiskt är farligt att snusa samtidigt som man ammar, men man vet att nikotinet går över i bröstmjölken. Barnet påverkas av allt som du äter, dricker eller på annat sätt får i dig, genom bröstmjölken. Med andra ord går snusets innehåll över till bröstmjölken och påverkar barnet, vilket till exempel kan resultera i att barnet får kalla händer och fötter på grund av försämrad blodcirkulation. Barn som blivit beroende av nikotin kan även de utveckla ett nikotinberoende och drabbas av samma abstinensbesvär som vuxna.

Senast granskat:  20-12-2017