Top Banner (1)

Att rökning dödar är något vi länge kunnat ställa bortom allt rimligt tvivel. Dess förödande effekt på din hälsa är väl dokumenterat och idag vet vi att man drar i sig över 4,000 giftiga innehållsämnen i bara ett bloss. Ungefär hälften av alla rökare kommer att dö av en sjukdom som är relaterad till själva rökandet. Rökning är också ansvarigt för 80% av alla dödsfall orsakade av lungcancer. Sammantaget är rökning orsaken av en fjärdedel av alla dödsfall i cancer.

Trots att de negativa hälsoeffekterna är så pass välkända, och trots att många länder (däribland Sverige) klubbat igenom lagar som förbud av marknadsföring, rökning på uteservering och allmän plats, synlighet i matbutiker och trots textsnittar och till och med bilder som illustrerar de direkta konsekvenserna av rökning och paketets dokumenterat skadliga innehåll har många personer svårt att sluta. 

Risker mer rökning:

  • Femton gånger högre risk att utveckla lungcancer.
  • Tio gånger så högre risk att utveckla kroniskt obstruktiv lungsjukdom, förkortat kol.
  • Tio gånger högre risk att utveckla cancer i matstrupen.
  • Fem gånger så hög risk att drabbas av en hjärtinfarkt före 50 års ålder.
  • Tre gånger så hög risk att få en hjärtinfarkt efter 50 års ålder.
  • Tre gånger så hög risk att få en stroke.
  • Tre gånger så hög risk att få cancer i urinblåsan.

Sverige är inte ett av de länderna där de röks mest - snarare tvärtom. Sverige ligger i topp i Europa vad gäller rökning. Endast omkring 14% av vuxna svenska röker, uppskattar OECD, vilket är under genomsnittet. Det är dock viktigt att påpeka att statistik om rökning inte omfattar snusande - inkluderas snusande blir tobaksanvändningen i Sverige betydligt högre.

Men vad mer exakt är det som händer i kroppen när man röker? Och varför är de så oerhört beroendeframkallande? Vi går igenom olika hållpunkter för att se hur rökningen påverkar dem.

1. Hjärtat 
2. Lungorna
3. Matsmältningssystemet
4. Munnen 
5. Huden 
6. Skelettet 
7. Det reproduktiva systemet
8. Mentala hälsan 
9. Beroendet


Hjärtat 

Rökning ökar nivåerna av kolmonoxid i kroppen, vilket minskar mängden syre i blodet (syresättning i blodet). De giftiga ämnen som finns i cigaretter tvingar ditt hjärta att jobba hårdare för att pumpa runt blodet i kroppen.

Nikotin uppmuntrar dessutom binjurarna att generera adrenalin. Detta bidrar till att ge det "ruset" som många rökare, och snusare för den delen, längtar efter. Men adrenalin höjer hjärtfrekvensen och blodtrycket, vilket sätter hjärtat under belastning.

Artärerna, som ser ut lite som rör, och har som uppgift att få blodet att cirkulera och transporteras runt kroppen, skadas även dem av rökning. Vid rökning belastas artärväggarna med en blandning av fettämnen och ärrvävnad som kallas artherom. Denna uppbyggnad begränsar blodflödet runt kroppen och flödet av blod till de vitala organen. En bit av artheromen kan bryta av och helt avbryta blodtillförseln. Detta kan orsakar en blodpropp. Begränsad cirkulation, blodpropp, kan leda till kärlkramp, stroke eller hjärtattack. 

Studier har visat på att tunga rökare löper en tre gånger så stor risk att utveckla hjärt-kärlsjukdom än icke-rökare. Inom fem till tio år efter rökstopp har denna risk minskat kraftigt. 


Lungorna

De allra flesta personer känner till korrelationen mellan lungcancer och rökning. Lungcancer är en av de cancerformer som är svårast att överleva. Endast omkring 5% av de som har lungcancer kommer att överleva längre än tio år.

Tobak innehåller tusentals kemikalier, och över 70 av dem är cancerframkallande. Med det menas ämnen som tros orsaka cancer. När en rökare inandas cigarettrök lämnas tjära kvar i lungorna, som börjar skada dess vävnad. De skadar inte bara lungornas DNA utan, över tid, även lungvävnadens förmåga att reparera sig själv. Detta ökar kraftigt risken för cancer i rökarens lungor.

Men det är inte bara lungcancer som är en av de potentiellt dödliga slutstationerna av rökande. Cigarettrökning orsakar även över 80% av alla dödsfall relaterade till kronisk obstruktiv lungsjukdom, mest känd som kol. Kol omfattar ett antal sjukdomar som påverkar lungorna, däribland bronkit och emfysem. Lungemfysem orsakas när rök skadat de tunna väggarna mellan lungblåsorna. De blir därefter inflammerade och dess muskelväggar befläckas med slem. Symtom vid kol inkluderar hosta, väsande andning, återkommande bröstinfektioner och andnöd - för att nämra några. Symtomen förvärras därefter över tid. 

Att sluta röka kommer dessutom inte reparera de skador som lungorna ådragit sig på grund av rökning. Men genom att sluta att röka kan man förhindra att symtomen förvärras, och förhoppningsvis kunna behandla de befintliga skadorna med läkemedel. Kol betraktas ofta som en "dold folksjukdom" och det tros att upp emot 400,000 svenskar har sjukdomen, som orsakar närmare 3,000 dödsfall varje år.


Matsmältningssystemet

Rökare har en ökad risk att utveckla cancer i magen, liksom njurar, lever, matstrupe, tjocktarm, rektum och bukspottkörtel. Runt en femtedel av alla fall av magcancer orsakas av rökning. När röken inandats, expanderas röken, vilket skadar magens vävnad och orsakar utvecklandet av cancer. Genom att sluta röka minskar risken för magcancer ordentligt.

Rökare tros även vara mer mottagliga för tillstånd som Crohn's sjukdom, pankreatit, gallsten, gastroesofageal reflexsjukdom (GORD), halsbränna och peptiska sår.


Munnen

Rökning reducerar en persons smaksinne och luktsinne. Men det orsakar även dålig andedräkt och kan missfärga ens tänder till gula eller svarta. Men rökare är även mer mottagliga för muncancer, cancer i läpparna, halsen, nacken, stämbanden och tungan. Det tros att omkring tre fjärdedelar av alla fall av muncancer är orsakade av rökning och denna risk ökar särskilt hos de som även dricker rikligt med alkohol. 

Cancer i munnen och snus

Det har länge diskuterats huruvida cancer kan orsaka muncancer. I och med att snusanvändandet är oerhört koncentrerat till Norden och i synnerhet Sverige, har det inte varit föremål för samma globala forskning som riskerna med rökning. Det man vet är att rökfria tobaksprodukter, som t.ex. snus och tuggtobak, inte är förknippade med andra cancerrisker som till exempel lungcancer, men det tros ändå att snusare löper något högre risk att utveckla muncancer än personer som inte snusar eller använder några tobaksprodukter.


Huden

Långvarig rökning eller snusande innebär att nivåerna av syre i blodet minskar såväl som att kroppen börjar tillvänja sig vid nikotin kan det orsaka att huden blir ljus, gråaktig och uttorkad. Du kommer dessutom utveckla rynkor i huden tidigare än icke-rökare. Detta på grund av att blodkärlen avsmalas då de inte får tillräckligt med syre eller viktiga näringsämnen som till exempel vitamin A eller vitamin C till de hudceller som kräver dem. 


Skelettet

De skadeämnen som kommer in i kroppen tillsammans med rökning rubbar den känsliga balansen i hormonsystemet. Detta leder till att produktionen av östrogen, som behövs för att utveckla och bibehålla halterna av ett hormon som kallas kortisol, som i sin tur påverkar bentätheten.

Det kan vara särskilt riskabelt för kvinnor, som redan är mer benägna att utveckla benskörhet (osteoporos) än män. Särskilt riskabelt kan det vara att röka under klimakteriet, som innehåller andra besvär, bland annat fallande nivåer av östrogen i kroppen då hormonnivåerna naturligt börjat falla. 


Det reproduktiva systemet

Rökning kan hämma blodtillförseln till penis och därmed orsaka impotens (erektil dysfunktion). Personer som upplever erektil dysfunktion, alltså män med erektionsproblem, har svårigheter med att få stånd. Detta kan ha en kraftigt negativ inverkan på sexlivet och även i orsaka problem i relationer. Rökning kan också minska antalet spermier hos män, skada DNA från sperimer som producerats och faktiskt även öka risken för testikelcancer.

Hos kvinnor kan fertiliteten påverkas i sådan omfattning att kvinnor som röker mer än tio cigaretter om dagen är omkring en tredjedel mindre benägna att kunna bli gravida. Kvinnor som röker under graviditeten löper även högre risk att få missfall eller föda i förtid. Att röka under graviditeten ökar även risken för livmoderhalscancer.

Som man kan din rökning öven påverka dina framtida barn, även om du slutat röka innan befruktningen, vilket vi tidigare nämnt i ett blogginlägg.


Mentala hälsan

Bortsett från den stress som orsakas av nikotinberoende, som exempelvis ökat begär och avvänjningssymtom, höjer även nikotin graden av utsöndring av signalsubstansen dopamin. Dopamin utsöndras ur hjärnan och har som uppgift att lindra stress och öka njutningskänslor. Efter ett tags rökning börjar hjärnan att sluta använda sin egna mekanism för att producera dopamin, vilket gör att rökaren alltmer blir beroende av att röka en cigarett för sin dopaminförsörjning.

En rapport från 2014 hade starka resultat som föreslog att personer som rökt dagligen var dubbelt så benägna att utveckla schizofreni än icke-rökare på grund av den skada som nikotinet orsakar på hjärnan.


Varför blir vi beroende?

När vi andas in cigarettrök når den hjärnan inom några sekunder. Denna hastighet ökar nivåerna av noradrenalin och dopamin i hjärnan, vilket reducerar stress och genererar känslor av avslappning och njutning. Efter ett tag utvecklar sedan kroppen en tolerans för nikotin. Därefter behöver en person röka mer för att få samma njutning och samma angenäma känslor. I motsats, om en person avstår från att röka kommer det orsaka lättretlighet och stress, såväl som abstinenssymptom - som du kan läsa mer om här.

Att röka tenderar också att bli en del av vår vanliga vardagsrutin, en så kallad vana. Just vanan att "ta en cigg" ringas ofta in som en bidragande orsak till att det kan vara så pass svårt att sluta. Rökare kan vara vana vid att ta en cigarett på morgonen, t.ex. till morgonkaffet, efter en måltid, tillsammans med vänner eller kollegor eller i samband med den där after work-ölen. Många rökare tenderar också att vända sig till rökandet som en form av tillfredsställelse, eller komfort, i syfte att hantera stressiga situationer eller ångest.

Hur slutar man röka på bästa sätt?

För att maximera dina chanser att sluta röka för gott finns det mycket bra hjälp att få, både verktyg och organisationer likt slutarökalinjen och slutarökaloggen. Din husläkare kan även ge dig goda råd om hur du på bästa sätt slutar röka - och även håller dig helt rökfri. 

I vissa fall kan det rekommenderas att du trappar ner nikotinberoendet genom nikotinersättningsmedel, som exempelvis nikotintuggummi, nikotinplåster eller receptfria preparat. Andra fall kan behandlas bäst med receptbelagda läkemedel, som Champix och Zyban. De receptbelagda behandlingar som finns innehåller antingen vareniklin (i Champix), respektive bupropion (i Zyban). 

Något som börjat bli vanligare är E-cigaretter (ibland kallat vejps). Även om de innehåller nikotin, innehåller de inte de andra skadliga ämnen som finns i cigaretter (till exempel tjära, bly och kolmonoxid). E-cigaretter är ålagda med särskilda lagar avseende försäljning i Sverige och det är alltid bäst att ta reda på detta först.