Let's Talk Menopaus-undersökning: Resultaten

Förra månaden inledde vi ett samarbete med Seema (och flera innehållsskapare på sociala medier) för att ge dig Let's Talk Menopause – en kampanj för att få människor att dela med sig av sina känslor och erfarenheter om klimakteriet.

Vi bad dig att delta i vår Let's Talk Menopause-undersökning – 12 frågor, en "quiz", och en opinionsundersökning, för att hjälpa oss att få en känsla för vad ni vet och hur ni känner inför klimakteriet.

Nästan 1 500 av er (1 485 för att vara exakt) från länder över hela världen; Storbritannien, USA, Tyskland, Nederländerna, Danmark och Sverige deltog i undersökningen, och resultaten var otroligt givande för oss.

Det förmodligen mest entydiga resultatet vi såg var att när vi frågade:

Bör klimakteriet erkännas som ett tillstånd som kan påverka vår närvaro på jobbet?

• 91 % av de tillfrågade svarade "Ja"
• 9 % av de tillfrågade svarade "Nej"

"Ja"-siffran var högre i Storbritannien (93,5 %), med färre svarande i USA (75 %) och europeiska länder (80 %) som sänkte genomsnittet:

• 86 % av de tyska svarande valde "Ja"
• 89 % av de nederländska svarande valde "Ja"
• 74 % av de svenska svarande valde "Ja"

Detta ledde till en intressant debatt under vår vidcast. När Dr Mukherjee tillfrågades om detta, betonade Dr Mukherjee att det är ett komplext ämne och att införa obligatorisk klimakterie-ledighet kan vara kontraproduktivt:

’Det är verkligen komplicerat.[...] Om du gör klimakteriet till en skyddad egenskap och du säger till arbetsgivarna: "de här kvinnorna är sjuka, de kommer att uppleva mentala påfrestningar, de är inte kapabla att arbeta", kommer de stora arbetsgivarna att [känna som att de] måste vira in kvinnor i bomull och det kommer att avskräcka de stora arbetsgivarna från att anställa kvinnor – vare sig vi vill det eller inte.'

"Jag vill behålla kvinnor i mitten av livet på arbetsplatsen - vi behöver jämställdhet och ledarskap i vår värld och kvinnor i styrelserummet som fattar beslut, eftersom kvinnor har många andra och unika saker att bidra med än män."

"De flesta kvinnor behöver blygsamma, om några, rimliga anpassningar på arbetsplatsen - möjlighet att arbeta hemifrån, förlängning av deadlines i vissa särskilda fall- och det är olika för alla."

På frågan:

Känner du att du har tillräckligt med stöd omkring dig för att förstå och hantera klimakteriet?

• 65 % av kvinnorna svarade "Ja"
• 35 % av kvinnorna svarade "Nej"

I Storbritannien var andelen kvinnor som valde "Ja" något högre (69 % mot 31 % "Nej").

Men detta var lägre i USA (59 % ”Ja” mot 41 % ”Nej”) och ännu lägre i de europeiska länderna som vi undersökte (39 % ”Ja” mot 61 % ”Nej”):

• I Tyskland var det 45% "Ja" mot 55% "Nej"
• I Nederländerna var det 39 % "Ja" mot 61% "Nej"
• I Sverige var det 37% "Ja" mot 63% "Nej"

Dessa resultat återspeglar en Ipsos-undersökning publicerad 2022, som frågade kvinnor hur kunniga de kände sig om klimakteriet. I denna undersökning svarade 70 % av de brittiska kvinnorna att de kände sig kunniga, jämfört med 66 % av USA:s kvinnor, 61 % av svenska kvinnor, 59 % av tyska kvinnor och 56 % av holländska kvinnor.

’De flesta av mina vänner och kvinnorna jag känner som går igenom det har rätt stöd,' Seema kommenterade, 'men för de kvinnor som inte gör det kanske det beror på att det är tabu kring ämnet, eller kulturellt är det inte något de är öppna för att prata om. Men eftersom det finns mer medvetenhet och vi pratar mer och mer om det, blir det bättre.”

"Men när vi tittar på det här resultatet måste vi fortfarande få kvinnor att verkligen tro att de kan prata om det öppet."

På frågan:

Känner du att du kan prata med din partner om klimakteriet?

• 65 % av kvinnorna svarade "Ja"
• 35 % av kvinnorna svarade "Nej"

Uppdelat på land var detta:

• 69% "Ja" mot 31% "Nej" i Tyskland
• 65 % "Ja" mot 35% "Nej" i Nederländerna
• 59 % ”Ja” mot 41 % ”Nej” i Sverige

Så varför känner 30-40% av de svarande att de inte kan diskutera klimakteriet med sin partner?

Dr Atkinson kommenterade:

"Det finns ett stereotypt antagande om att män kan [säga] "Ja, du behöver bara ta dig samman". Men det är det enda du inte kan göra när du är i klimakteriet - "bara att ta dig samman" - för det är inte så enkelt. Och kanske känner kvinnor att de inte kan prata med sina partners för att de känner att de kommer att få den typen av svar.'

"Det finns säkert en del utbildning att göra bland partners, så att vi är tillgängliga, utbildade, medvetna och vet vad vi kan förvänta oss och vad vi ska försöka undvika."

När vi frågade:

Känner du att det är socialt accepterat att öppet diskutera klimakteriet?

• 64 % svarade "Ja"
• 36 % svarade "Nej"

Och det var en intressant skillnad mellan olika länder i just denna fråga:

• I Storbritannien svarade 67 % "ja" och 33% svarade "nej"
• I USA var det 61 % "Ja" och 39% "Nej"
• I de europeiska länder vi undersökte var det 44 % "Ja" och 56% "Nej"
• I Sverige var det 47 % ”Ja” och 53 % ”Nej”
• I Nederländerna var det 50 % "Ja" och 50% "Nej"
• Och specifikt i Tyskland var det bara 29 % "Ja" och 71% "Nej"

Dr Mukherjee kommenterade:

’Vi har gjort mycket för att bryta det tabut i Storbritannien. Många fantastiska kvinnor har valt att öppet tala om klimakteriet. Yngre kvinnor kan se: 'Titta, de är inte alla gamla och skrumpna, de är helt fantastiska', och det är inte illa att prata om det, och att prata om det förbättrar hela upplevelsen.'

"Jag tror inte att vi har det i Europa och det finns inte där i Amerika. Amerika är förmodligen närmare Storbritannien eftersom människor som Oprah har börjat tala öppet om det – men i Europa är det minimalt. Och jag tror inte att [folk i] Europa tittar på vad som händer på brittiska sociala medier.’

Vi frågade:

Vid vilken ålder börjar klimakteriet vanligtvis?

• 2 % av personerna svarade mellan 26 och 35
• 42 % av människorna svarade mellan 36 och 45
• 54 % av personerna svarade mellan 46 och 55
• 2 % av personerna svarade mellan 56 och 65

Medianåldern för kaukasiska kvinnor är 51, och det vanligaste åldersintervallet för kvinnor som går igenom klimakteriet är faktiskt mellan 45 och 55.

Men genomsnittet för olika etniska bakgrunder varierar, som Dr Mukherjee förklarar:

’Sydasiatiska kvinnor tenderar att ha den yngsta medelåldern för klimakteriet, runt 45 år, sydostasiatiska kvinnor mellan 45 och 50, mörka kvinnor runt 48 år och kaukasiska kvinnor runt 51 år.’

Vi frågade:

’Vad kan hjälpa mot klimakteriebesvär?’

och gav en rad olika svarsalternativ, och de svarande kunde kryssa i så många alternativ som de ville.

De tre mest ikryssade svaren var:

• Behandlar med hjälp av HRT (vald 77 % av gångerna)
• Konsulterar med en läkare (73%)
• Tränar mer (73 %)

Men det fanns en skillnad mellan Storbritannien och andra länder.

Att behandla med hjälp av HRT valdes av:

• 82 % av de tillfrågade i Storbritannien
• 39 % i Tyskland
• 59 % i Nederländerna
• 61 % i Sverige
• 44 % i USA

Så varför kan kvinnor i Storbritannien vara mycket mer benägna att vända sig till HRT än kvinnor någon annanstans?

Vissa högprofilerade mediaberättelser från cirka 20 år sedan kan ha viss betydelse för detta. Det fanns en del forskning som initialt kopplade HRT-användning med en ökad risk för cancer – vilket fick pressens uppmärksamhet och kan ha orsakat en lägre användning av behandlingen bland kvinnor i klimakteriet.

Men Dr Mukherjee förklarar att även om riskerna finns där, har resultaten av studien tittats närmare på sedan dess, och inställningen kring HRT har förändrats.

”Dessa studier dekonstruerades [...] och de gav båda detta samband mellan HRT och bröstcancer – men dessa studier utfördes på postmenopausala kvinnor som började med HRT efter 50 års ålder, många av dem efter 60 och till och med i 70-årsåldern . Så det var inte riktigt att titta på kvinnor som behöver HRT som går in i klimakteriet som är av yngre årskullar.

I grund och botten förstod vi bristerna i dessa studier under de följande 10 åren och senast 2015 sa de brittiska NICE-riktlinjerna att HRT borde ges till kvinnor som behöver det.

På ett sätt tror jag att Storbritannien har lett världen på ytterligare information om fördelarna och riskerna – och denna typ av överdrift av risker – med HRT.’

Dr Atkinson tillade:

’Det finns säkrare former av HRT än andra. Vi bör, som läkare, styra människor mot de säkrare formerna och uppmuntra dem att användas mer. Men återigen, även med de som kanske är mindre säkra – om de är mest bekväma och kommer att få dig att må bättre och träna mer och äta bättre och sova bättre, då samlar du fördelarna med HRT, vilket man jämför med dessa risker som finns, men de är små.'

Vi frågade:

’Vilka symptom förknippar du med klimakteriet?’

De tre mest förekommande svaren var:

• Värmevallningar (85 %)
• Sömnproblem (84%)
• Humörsvängningar (77 %)

Cirka 75 % till 85 % av kvinnorna kommer att uppleva vasomotoriska symtom som hetaspolningar under klimakteriet – och med 85 % av personer som svarade på vår undersökning som associerade värmevallningar med klimakteriet, är det tydligt att folk vet att de förväntar sig detta symptom.

’Depression eller andra psykiska problem’ var också ett alternativ som respondenterna kunde välja i frågan om symptom.

Den valdes ut av:

• 66 % av de tillfrågade i Storbritannien
• 45 % av de tillfrågade i europeiska länder
• 43 % av de tillfrågade i USA

Dr Mukherjee kommenterade:

’Många kvinnor upplever symptom på ångest, överväldigande, irritabilitet, humörsvängningar och hjärtklappning. Jag tror att det handlar om att få rätt hjälp vid rätt tidpunkt och att få makt genom att förstå vad som händer i ditt liv. För det är mindre läskigt om du vet vad som händer.

Om du inte vet vad som händer kan dessa symptom vara skrämmande."

Vi frågade:

’Sant eller falskt: Kvinnor tenderar inte att ha sex under klimakteriet.

Och:

• 36 % sa att detta var sant
• 64 % sa att detta var falskt

Intressant nog var andelen kvinnor som valde "True" lägre i Storbritannien (34 %) än i USA (39 %) och i europeiska länder (52).%).

Anekdotiskt är kvinnor som inte har sex under klimakteriet en myt. Men varje enskild upplevelse kan skilja sig från någon annans. Förändringar i sexuell aktivitet är vanliga hos både män och kvinnor när de åldras. Men det är svårt att avgöra om klimakteriet spelar en roll eller inte. En liten forskningsundersökning fann att kvinnor i klimakteriet var oroliga för sin relation på grund av att de slutade ha sex under den tidsperioden.

Denna undersökning genomfördes mellan 1:a och 19:e september 2023.

Deltagarna inbjöds att svara på enkäten via länkar till sociala medier, och de förhandsgranskades inte.

Totalt 1 485 svarande besvarade undersökningen. 1 453 beskrev sitt biologiska kön som kvinnligt; 23 som man; 4 som transkvinna; 3 självbeskrivna; och 2 valda "säger helst inte".

Vi fick svar från Storbritannien, USA, Kanada, Tyskland, Sverige, Nederländerna, Danmark och Indien. I undersökningsanalysen räknades inte svar från Kanada och Indien eftersom vi fick färre än 50 i varje land, vilket vi ansåg för få för att vara statistiskt signifikanta.

Intresseanmälan: Treated tillhandahåller en medicinsk konsultation och onlineapotek, bland annat förskrivning och dispensering av HRT och vitamin D.