Vad kan orsaka blodpropp?

Kända faktorer som kan orsaka en blodpropp inkluderar:

  1. Rökning
  2. Övervikt/fetma
  3. Uttorkning
  4. Vara över 60 år
  5. Stillasittande (t.ex. på flygplan)
  6. Hjärt-kärlsjukdomar
  7. Cancer
  8. Graviditet

Värk i benen är något som många ofta viftar bort som något ofarligt. De som regelbundet deltar i idrotter eller andra fysiska aktiviteter känner till att man emellanåt kan få små smällar, blåmärken eller benkramper eller sendrag. Värk i benen är i synnerhet vanligt i kampsporter. Ofta kan det också vara ganska små grejer som inträffar. Men ibland kan värk i benen och svullnader visa sig vara en indikation på något betydligt allvarligare.

I Storbritannien har detta varit särskilt uppmärksammat i form utav en nationell blodpropps-vecka. Detta i syfte för att öka förståelsen och medveten kring blodproppar, eller trombos som det också kallas, och ge de som drabbats av tillståndet den insikt och stöd som behövs. I denna artikel kommer vi gå närmare inpå blodproppar, jämföra med kramp som ofta kan vara ganska snarlikt och besvara en del vanliga frågor.

Vad är en blodpropp?

Blodkoagulering är en väldigt viktig funktion i kroppen. När vi får ett skärsår i huden måste blodet kunna bilda en fast klump för att förhindra ytterligare blodförlust. När huden bryter ett blodkärl så signalerar kemikalier i kroppen blodplättar till handling. Blodplättarna klibbar cellytan runt sårytan och stoppar effektivt öppningen så att inget mer blod rinner ut. Sedan involveras fler blodplättar så att det blir lättare att stoppa mer blödning.

Blodkoaguleringen verkar också med dessa kemikalier så att en annan reaktion uppstår. Detta resulterar i bildningen av fibriner som sammanflätas med blodplättar för att utveckla ett ”fångskikt” för andra blodplättar – något som gör att proppen växer ännu mer.

När blodproppen har nått en tillräcklig storlek så frigörs balanserande proteiner som hindrar den från att växa ytterligare. Efter att vävnaden i det drabbade området har läkts sönderdelas fibrinerna och blodplättarna lagras.

Farliga blodproppar

Ibland kan ett dåligt blodflöde leda till att blodet samlas i ett område (såsom i en artär eller en ven). Då kommer blodplättar i kontakt med varandra och börjar sticka ihop. Detta kan utlösa en blodpropp, även känd som trombos. De som har ett högt kolesterol är också utsatta för skadliga blodproppar eftersom brister i kolesterolhalten i artärerna också kan initiera koagulationsprocessen.

När utgör blodproppar en allvarlig hälsorisk?

En blodpropp i ett ben (djup ventrombos eller DVT) blir potentiellt livshotande när den rör på sig eller när en del av den går av och går genom blodomloppet till artärerna och nära hjärtat och lungorna. Detta kallas för lungemboli. Ungefär tio procent av dem med DVT kommer att utveckla detta tillstånd. Det kan hända omedelbart eller någon gång efter. Hjärtsvikt, pulmonell arteriell hypertension och andningssvårigheter är några av de problem som kan uppstå – så det är viktigt att man noterar blodproppen och vidtar åtgärder så snabbt som möjligt.

Vilka är symptomen vid blodpropp?

En aspekt med blodpropp i benen som gör diagnosen besvärlig är att det inte alltid orsakar några symptom. Man tror att endast hälften av fallen visar några synliga tecken. I de fall där symptomen är tydligare kan de som har DVT i ett ben märka:

  • Hud som är varm vid beröring i det drabbade området.
  • Svullnad eller smärta i den drabbade delen.
  • Rodnad eller ömt område av huden. Ofta under knäets baksida.

Ovanstående kommer vanligen att förekomma i bara ett ben, men det är möjligt att få DVT i båda benen samtidigt. Lungemboli – något som en obehandlad DVT kan leda till – kan orsaka:

  • Andfåddhet
  • Störande bröstsmärta
  • Blodig hosta
  • Ökad hjärtfrekvens

Vad är skillnaden på en blodpropp och kramp?

Olikt en blodpropp så kräver kramp, eller sendrag som det också kallas, sällan någon läkarvård. Det kan snarare handla om vård för att lindra smärta och symptom – men det betraktas sällan som en medicinsk nödsituation.

Det kan ändå vara svårt att skilja på kramp och en blodpropp då symptomen kan vara väldigt snarlika. På dessa sätt kan de skilja sig åt:

  • Kramp uppträder ofta i båda benen eller åtminstone i mer än bara ett område. Detta i motsats till en blodpropp vars symptom oftast kommer att koncentreras till ett ben.
  • Kramp kommer att orsaka smärta men inte nödvändigtvis en varmare hud eller rodnad i det drabbade området.
  • Medan kramp kan försvinna så är smärtan orsakad av en blodpropp mer sannolik att fortsätta.  Att böja foten, så att tårna pekar uppåt kommer att intensifiera smärtan om en blodpropp är närvarande.

De som är osäkra borde få sina symptom undersökta av en läkare för att kunna utesluta DVT så snart som möjligt.

Vad kan orsaka en blodpropp?

Med blodproppar finns det inte alltid en definitiv orsak. Vissa hälsofaktorer ökar dock en persons risk. Dessa inkluderar:

  • Rökning
  • Vara överviktig
  • Uttorkad
  • Vara över 60 år
  • De som flyger långdistansflygningar eller bor på sjukhus. Detta eftersom att sitta still under en längre tid kan påverka

Vissa medicinska tillstånd kan orsaka att blodet lättare bildar klumpar. Dessa inkluderar:

  • Trombofili
  • Hjärt- och kärlsjukdom*
  • Antifosfolipidsyndrom
  • Cancer
  • Vara gravid: gravida kvinnor är också mer utsatta. Under graviditeten så förbereder sig kroppen för att begränsa den mängd blod som man förväntar sig att förlora under förlossningen och är mycket snabbare att initiera koagulationsprocessen som ett resultat.

* - Risken för blodpropp är alltid högre om du har något tillstånd som sätter dig i riskzonen för hjärt-kärlsjukdomar. Dessa är exempelvis högt blodtryck, högt kolesterol, angina (kärlkramp) eller typ 2-diabetes. Samtliga av dessa tillstånd går effektivt att förebygga genom god kosthållning och få rikligt med motion

Hur diagnostiseras blodproppar?

En läkare utför en fysisk undersökning. Om de misstänker att blodproppen är närvarande kan de hänvisa patienten till ultraljud för en bekräftelse.

Hur behandlas DVT?

De flesta fallen av DVT kan behandlas med antikoagulantia, även känd som ”blodförtunnare” eftersom det är blodförtunnande läkemedel. Antikoagulantia minskar inte blodets konsistens, men dessa behandlingar ändrar blodets kemiska sammansättning. Detta, i sin tur, bidrar till att minska sannolikheten för efterföljande blodproppar och stoppar de som redan är närvarande från att bli större. Vanligt förskrivna blodförtunnande läkemedel är heparin och warfarin. 


   
Författare: Elias Hemmilä 
elias.hemmila@treated.com 
26 mars 2018