"Va?! Kan jag få böldpest av Ipren?!! Detta måste jag bara dela på Facebook!"

Phone - Copy (2)Vi skrev tidigare om hur bristande källkritik på internet bidrar till att öka antibiotikaresistens. Bristande källkritik blir ett alltmer relevant ämne då internet idag innehåller massvis med sluga aktörer som av olika skäl publicerar falskheter. 

Och kanske kan det vara så att olika ämnen under kappan för hälsovård kan vara särskilt utsatta. Vi förlitar oss på att forskningen ständigt möjliggör för att läkemedel blir mer effektiva och att andra behandlingsmetoder blir skarpare. Nya rön får hela tiden genomslag och sjukvårdsapparaten uppdateras ständigt med nya riktlinjer för att i största möjliga mån förse oss med god sjukvård och väl fungerande läkemedel.

Men ibland kan det vara ganska svårt att känna till skillnaden mellan sanning och något som helt saknar vetenskaplig evidens. I synnerhet i takt med att det blivit en lukrativ marknad att bedriva sidor med fejknyhter. Därför har vi satt ihop fem enkla tips.  

1. Vem har genomfört studien?

Det absolut enklaste knepet att undvika att köpa en myt eller gå på en osanning är att snabbt ta reda på vem som har genomfört studien. En nyhetsartikel i en tidning eller tidsskrift som gör anspråk på att vara seriös bör inte publicera studier som genomförts på tveksamma grunder
eller vars vetenskapliga validitet inte kan styrkas. 

Några enkla frågor du kan ställa dig:

  1. Har den vetenskapliga publikationen refereegranskats?
  2. Finns den tillgänglig på andra plattformar som t.ex. Google Scholar, universitetsbibliotek och myndighetssidor?
  3. Har studien kommenterats i artikeln av en oberoende expert?

2. Har du läst hela artikeln?

Det här kan inte understrykas nog. En rubrik eller en ingress är ofta paketerad för att väcka uppmärksamhet och generera klick och delningar. Vad som kanske inte framgår i en rubrik kan framgå i löptexten. Ett vanligt exempel är att en portion av en studie selektivt valts ut till rubriken, exempelvis att du kan få cancer av chips, inte sällan paketerad med en färgstark bild eller grafik. Vad som sedan framkommer i själva artikeln är att det kan vara så att en användare på en miljon fått cancer. 

Några väldigt enkla knep:

  1. Ta reda på exakt vad studien visade: får alla chipsätare cancer eller är det bara en promille?
  2. Finns det något finstilt? Finns det något som artikeln aktivt försöker dölja?
  3. Var en god nyhetskonsument! Läs hela artikeln från början till slut.

3. När genomfördes studien?

Tro det eller ej, men gamla studier kan vara intressanta att använda som underlag för att skriva artiklar. En studie som genomfördes för bara 10 år sedan kan i sammanhanget faktiskt vara förhållandevis inaktuell idag. 

Det är inte alltid enkelt att hålla koll på eller förstå exakt vilken eller vilka studier vars vetenskapliga bäring som flagnat med åren, eller vilka som kan vara lika aktuella även 5, 10 eller 50 år senare. Ämnen som är föremål för årliga studier och där de vetenskapliga bidragen sker med löpande band från flera länder och aktörer kan vara extra känsliga för just detta.

Enkla tumregler som du kan följa:

  1. Forskas det regelbundet i ämnet? Forskningen kring t.ex. cancer och hjärt-kärlsjukdomar är extremt omfattande och uppdateras regelbundet.
  2. Skedde studien innan eller efter ett stort trendbrott eller annat genombrott i ämnet?
  3. Bedriver aktören som genomförde studien fortfarande forskning?

4. Vem har publicerat artikeln?

Det här kan vara det allra enklaste knepet att undvika att kasta bort tid och energi på hittepå-nyheter. I takt med att publiceringsverktyg både blivit kostnadsfria och relativt enkla att använda kan faktiskt vem som helst, både du och jag, sätta ihop en någorlunda snygg hemsida som vid första anblick kan se trovärdig ut. 

Men hur mycket det än verkar som att sajten har avslöjat årets största scoop finns alltid risken för att det är en fejkhemsida. För många är detta dessutom en lukrativ verksamhet. En sida som genererar mycket trafik kan vara mycket intressant för potentiella annonsörer. 

Enkla tips för att indentifiera en fejksida:

  1. Titta runt på sidan. Vad för slags artiklar finns publicerade?
  2. Saknas det andra, nyhetsvärdiga artiklar och saknas det kontaktuppgifter?
  3. Googla sidan. Fejksidor blir ofta flaggade i andra medier.

5. Har du läst det på Facebook eller Twitter?

Var extremt försiktig med att dela eller ens reagera på material du hittar på Facebook eller Twitter. Det är tyvärr fruktansvärt vanligt att bilder och texter delas i rasande fart på sociala plattformar fastän de innehåller felaktig eller direkt påhittad information. En skärmdump, en facebookstatus, en bild eller en tweet kan lätt delas av tusentals ovetande personer - bara för att det har fått spridning behöver det inte vara sant. Inte minst hälsomyter har en särskild tendens att bli virala.

Så identifierar du lurendrejare på sociala medier:

  1. Googla texten från statusen. Står det något kontroversiellt som du inte hittar någon annanstans? Utger sig bilden visa en citerad text från ett annat företag eller en myndighet ska du hitta den publicerade artikeln på berörd hemsida.
  2. Saknas hemsida, adress och kontaktuppgifter till det så kallade företaget eller organisationen som delat informationen? Vad har de tidigare publicerat? Säger de att du även kan vinna en iPhone?
  3. Verkar det helt enkelt för kontroversiellt för att vara sant? Tro oss, om det upptäckts ett botemedel för cancer eller om det framkommit att alvedon orsakar hjärtattacker kommer du hitta den informationen hos etablerade medier.

Författare: Elias Hemmilä
elias.hemmila@treated.com
13 februari 2017