Hem | Blog | astma | Vad är en astmaattack?

Vad är en astmaattack?

Astma drabbar cirka 300 miljoner människor världen över . Personer med detta tillstånd lider av inflammerade, svullna och känsliga luftvägar som kan krympa och bli igentäppta med klibbigt slem när de utsätts för en utlösare. Detta kan leda till andfåddhet, täthet i bröstet, hosta och väsande andning under en astmaattack.

Var tionde sekund får någon en potentiellt livshotande astmaattack . Den främsta anledningen till att en attack inträffar är när astman inte kontrolleras korrekt, så chansen att du får en astmaattack är mycket lägre när du tar din astmabehandling som instruerat.

Medicinskt granskad av

Daniel Atkinson, Klinisk chef

Innehållsförteckning

Medicinskt granskad av

Dr. Daniel Atkinson

Klinisk chef

den oktober 17, 2022.

Träffa Daniel

Var den här artikeln till hjälp?

Vad man ska göra vid en astmaattack.

Att känna till tecknen på en astmaattack och vad man ska göra är viktigt om du eller någon du känner lider av astma. Det är också viktigt att lära sig att behandla en astmaattack om du stöter på en, eftersom detta kan rädda ett liv. En svår astmaattack som inte blir bättre med behandling hemma kan bli en livshotande nödsituation.

Om du får en astmaattack ska du sätta dig upprätt och undvika att ligga ner. Koncentrera dig på att ta långsamma och stadiga andetag och försök att behålla ett lugn.
Ta en inandning av din luftrörsvidgande inhalator (den är ofta blå) var 30–60:e sekund. Ta inte mer än 10 inandningar. Om du inte har din inhalator på dig, om du mår sämre efter att du har använt din inhalator, eller om du känner dig orolig över situationen, måste du ringa en ambulans.
Om ambulansen tar mer än 15 minuter innan den anländer, bör du upprepa ovanstående process (ta en inandning av din luftrörsvidgande inhalator var 30–60 sekunder, upp till 10 inandningar). Tveka aldrig att ringa räddningstjänsten för att få hjälp. Om du följer stegen ovan och dina symtom förbättras behöver du inte ringa räddningstjänsten. Du bör dock fortfarande ordna ett brådskande möte med din läkare (samma dag om möjligt).

Om någon du känner får en astmaattack bör du hjälpa dem att följa stegen ovan. Detta råd är inte detsamma för dem som tar en kombinerad behandling. Du bör tala med en expert eller läkare för råd om vad du ska göra om du tar denna behandling och får ett astmaanfall.

Hur kan vänner och familj hjälpa?

Vänner och familj ska veta hur man hjälper astmapatienter i en nödsituation. Du bör känna dig bekväm med att tala med de människor du umgås med om din astma så att de är medvetna om det och kan hjälpa dig om det behövs.

Att skriva upp din handlingsplan för att hantera en astmaattack och dela den med människor i din närhet hjälper dem att veta vad de ska göra om du får en attack i deras närvaro. Att ha en kopia på din telefon rekommenderas också starkt.

Vad orsakar astmaattacker?

Att förstå vad som utlöser dina astmaattacker kan hjälpa dig att förhindra dem, men det är möjligt för alla att ha olika astmaattacker vilket kan göra det svårt att helt förstå vad som orsakar dem.

Med detta sagt är en av de vanligaste orsakerna till astmaattacker dålig hanterad astma, så att hålla koll på din behandling kan potentiellt rädda ditt liv. Andra vanliga utlösare av astmaattacker inkluderar infektioner, allergier, luftföroreningar, läkemedel, starka känslor, vädret, träning, mögel eller fuktig luft. Att ta ditt astmaläkemedel korrekt och vara medveten om dina utlösare hjälper dig att kontrollera dina symtom och minskar risken för en astmaattack i framtiden.

Tecken på astmaattacker.

När symtomen på astma förvärras under en kort period betyder det att du får en astmaattack. Astmaattacker kan inträffa gradvis eller plötsligt. Därför kommer du i vissa fall, särskilt när attacken är gradvis, att ha tid att fråga dig själv ”har jag en astmaattack?” Att veta hur man känner igen en astmaattack kan hjälpa dig eller någon du känner att kontrollera symtomen och hantera attacken säkert. Vanliga symtom på en astmaattack inkluderar:

väsande andning
hosta
täthet i bröstet
andfåddhet som gör det svårt att tala, äta eller sova
hjärtklappning
ökad andning
dåsighet
trötthet
yrsel
förvirring.

I allvarliga fall kan personen få blåa fingrar eller läppar och svimma. Om du uppmärksammar tecken och symtom på en allvarlig astmaattack och stegen för att stoppa attacken inte fungerar, bör du ringa en ambulans på 112 för att få den hjälp du behöver.

Kan astmaattacker komma smygande?

De flesta människor associerar astmaattacker med en snabb och plötslig händelse, så att vara medveten om att attacker kan komma smygande är också viktigt.

Dessa gradvisa attacker är förknippade med en progressiv andningssvårighet. Lyckligtvis, till skillnad från plötsliga astmaattacker (som kan bli allvarliga inom några minuter), får människor som upplever en smygande attack mer tid att söka hjälp eller följa de nödvändiga stegen för att lindra sina symtom.

Vad händer vid en astmaattack?

För att förstå vad som händer vid en astmaattack måste vi förstå lite om lungornas biologiska sammansättning. Lungor är komplexa organ som har en specifik struktur som gör att de kan arbeta effektivt. Inuti lungorna är de större luftvägarna kantade med brosk, så att de inte kollapsar. De mindre luftvägarna (bronkier och bronkioler) saknar dock detta stöd. Rör kantade med muskler utgör de mindre luftvägarna och många slemutsöndrande celler finns i deras slemhinna.
När du får en astmaattack blir dina luftvägar inflammerade och svullna. Detta kommer att leda till att musklerna runt luftvägarna drar ihop sig samt en ökad slemproduktion. De mindre luftvägarna som innehåller de slemutsöndrande cellerna riskerar då att blockeras helt. Sammandragningar och slemutsöndringar kommer att begränsa luftrören du andas genom, vilket hindrar luftflödet och gör det svårare att andas. Därför kommer många personer som får en astmaattack att kämpa för att få andan, uppleva täthet i brösten, väsande andning och hosta.

Finns det behandlingar för astmaattacker?

Det finns inget botemedel mot astma för närvarande men användandet av rätt läkemedel kan hjälpa dig att kontrollera dina symtom så att du kan leva normalt och ha en aktiv livsstil.

Om du har en astmaattack, är den första behandlingen i form av en luftrörsvidgande inhalator. Detta innehåller läkemedel som kan hjälpa dig att andas lättare. Om din luftrörsvidgande inhalator inte minskar dina symtom under en astmaattack, måste du söka akut läkarvård.

Vilka astmabehandlingar ges på sjukhus?

När du går till akuten är det första du gör att registrera dig. Om du tas in med ambulans kommer en medlem i teamet att registrera dig. Detta kommer att innehålla personuppgifter, till exempel ditt namn, adress och skäl för ditt besök på akuten. Vissa sjukhus kommer att ha en separat akutavdelning för barn.

När du är registrerad gör en sjuksköterska eller läkare en första analys. Bedömningen avgör din behandling, som kan innefatta en nebulisator eller steroider. En nebulisator låter dig andas in flytande läkemedel i form av ånga, medan steroider hjälper till att lugna och minska svullnad och inflammation, vilket lindrar symtomen på en astmaattack. Steroider ges vanligtvis i form av en vätska eller tabletter. I akuta fall kommer de att administreras genom en kanyl (ett litet rör i en ven på baksidan av handen) eller injiceras i en ven.

För att det medicinska teamet ska få en klar förståelse av dina symtom kan de ordna röntgen. Resultaten från röntgen gör att läkare kan utesluta eller behandla infektioner, blockeringar, hjärtsvikt, lungfibros (ärrbildning på lungorna) och tumörer. När du har skrivits ut från sjukhuset bör du boka tid hos din läkare strax efter.

Hur man förebygger astmaattacker.

Om du vill veta hur du stoppar en astmaattack är det bästa du kan göra att förhindra att det händer i första hand.
Om du märker att dina astmasymtom blir värre, ignorera dem inte. Detta kan vara den första indikationen på att din astma hanteras dåligt.
Kontrollera din egen teknik på hur du hanterar din inhalator regelbundet. Du bör också delta i en vanlig översyn med din läkare där de kontrollerar din teknik.
Om du har ordinerats något annat läkemedel för ett annat tillstånd, kontrollera att det är lämpligt för personer med astma.
Om möjligt, försök att identifiera vad som utlöser dina astmasymtom och undvik dem i den grad det går.
Att leva en hälsosam livsstil genom att träna ofta, äta en hälsosam kost, inte röka och hänga med i vaccinationer (som influensavaccin och pneumokockvaccin) kan också minska risken för astmaattack.
Tala med vänner och familj om ditt tillstånd så att de kan hjälpa dig att ta itu med eventuella problem.
Är din handlingsplan för astma uppdaterad? Om du är osäker, tala med din läkare eller våra experter.

Hantera din astma på prenumeration.

Som vi redan har nämnt är det bästa sättet att undvika en astmaattack att sköta sin astma på ett bra sätt. Om du är orolig för att din astma kanske inte är så väl under kontroll som den skulle kunna vara, prata med en läkare. De kan hjälpa dig att välja den bästa behandlingen för ditt tillstånd och kanske till och med byta inhalator om de tror att en annan kan fungera bättre för dig. Läs mer om alternativen för astmabehandling på prenumeration och vår eftervårdstjänst.

Hur vi hämtar information.

När vi presenterar dig med statistik, data, åsikter eller en konsensus kommer vi att berätta var detta kom ifrån. Och vi presenterar bara data som kliniskt tillförlitliga om de kommer från en ansedd källa, till exempel ett statligt eller statligt finansierat hälsoorgan, en expertgranskad medicinsk tidskrift eller en erkänd analys- eller datainstans. Läs mer i vår redaktionella policy.

Berätta för oss vad du vill höra.

Har du ett ämne som du vill att vi ska ta upp i en framtida artikel? Berätta gärna för oss.

Medicin för din inkorg.

Anmäl dig till vårt nyhetsbrev.

Tillbaka till toppen

Friskrivningsklausul: Informationen på den här sidan kan inte ersätta professionell medicinsk rådgivning, diagnos eller behandling. Om du har några frågor eller funderingar kring din hälsa, vänligen prata med en läkare.