sluta röka, men det finns många alternativ för de som behöver det för att göra processen lättare. 
Om du råkade välja fel kön kan du göra en ändring genom att klicka på "Avbryt" nedan och ändra ditt kön. Om könet stämmer, men du valt fel behandlingskategori, kan du välja en annan kategori genom att klicka på "Välj en annan behandling" nedan.
Fakta har kontrollerats Fakta har kontrollerats
Den här artikeln har källkritiskt granskats av en licenserad expert före publicering för att säkerställa att all information som tillhandahålls är korrekt och säker. 
Vad händer i din kropp när du slutat röka
Att sluta röka är ett av de bästa besluten du kan ta för din hälsa och att förstå de negativa effekterna det har kan hjälpa dig att stå fast vid beslutet och bli kvitt med den dåliga vanan för gott.
Fördelarna med att sluta röka överväger alltid nackdelarna och det är bra att förbereda sig innan för att göra förändringen så smidig som möjligt, särskilt om du varit en storrökare under en längre tid.
Medicinskt granskad av
Daniel Atkinson, Klinisk chef
Abstinens och röksug är vanliga och negativa effekter och det du känner av först. Detta kan vara kämpigt att tampas med eftersom nikotin är så beroendeframkallande så det tar tid för din kropp att vänja sig av med det. Du kommer att vilja ta en cigarett, du kommer att få humörsvängningar och ibland kan du uppleva fysiska förändringar som viktökning. Men det är övergående. Suget och abstinensen kommer att minska över tid.
Innehållsförteckning
Var den här artikeln till hjälp?
Vad är nikotin?
Nikotin är en mycket beroendeframkallande kemisk substans och huvudingrediensen i cigaretter och andra tobaksprodukter. Nikotin är ett stimuli och dess beroendeframkallande egenskap är det som gör att rökare fortsätter att röka . Eftersom det är så beroendeframkallande orsakar rökning fler dödsfall per år än alla andra droger, självmord och bilolyckor tillsammans .
Nikotin ökar signalerna mellan din hjärna och din kropp. Det får din hjärna att frige dopamin varje gång du tar ett bloss, vilket är orsaken till att rökare fortsätter att röka trots att de känner till riskerna. Ju längre du röker, desto mer blir din kropp beroende av dopaminet som frisätts. Det är där beroendet skapas.
Hur lång tid det tar för någon att bli beroende av nikotin varierar, men man tror generellt sätt att ju yngre du är, desto lättare blir du beroende.
Vad är nikotinabstinens?
Att uppleva abstinens när du slutar röka är kroppens svar på att den inte längre får nikotinet den är van vid. Din hjärna har vant sig dopamintillförseln den får när du röker. Därför kan du uppleva besvär när den tillförseln slutar. Humörsvängningar, rastlöshet och sug är alla vanliga besvär. Både din kropp och din hjärna känner av en stor förändring, så det kommer att ta lite tid att ställa om.
Något att tänka på är att rökning ofta är en vanesak. Röksuget kan uppstå eller öka vid olika tillfällen som när du dricker kaffe eller alkohol och verkligen utmanar din viljestyrka. Inte alla kommer att känna av samma symtom, men du kan tänka efter själv på de där stunderna när du njuter extra mycket av en cigarett. Det är vid de tillfällena du löper högst risk för starkt röksug. Nyckeln är att vara förberedd och få hjälp när du kämpar mot röksuget.
En tidslinje vid nikotinabstinens
Nikotinabstinens kan vara intensivt. Abstinenssymtom är oftast starkast under de tre första dagarna som rökfri och pågår i åtminstone två till fyra veckor . Men detta varierar från person till person.
När du väl fimpat för sista gången kommer en av de första biverkningarna att vara suget. Studier visar att nikotinsuget kan starta redan efter så lite som en timma efter din sista cigarett . Rökbegär är den starka känslan du får när du vill röka och orsakas av både nikotinberoendet så väl som din vana att röka.
Om en cigarett på morgonen tillsammans med en kopp kaffe eller att röka efter maten var någon av din dagliga rutin så kan dessa tillfällen få dig att bli röksugen.
Två timmar efter din sista cigarett har din kropp redan arbetat hårt och halverat hälften av nikotinet . Eftersom du är fysiskt beroende av nikotin kan du känna fysiska biverkningar som till exempel svettningar, huvudvärk, svårt att sova och till och med influensaliknande symtom. Allt eftersom nivåerna av nikotinet minskar i din kropp under de följande dagarna kommer de slutligen försvinna.
Efter att nikotinet har försvunnit från din kropp så är det som är kvar enbart begär och vana. Dessa symtom kan finnas kvar längre än det fysiska begäret på grund av de vanor du byggt upp som rökare. Att bryta rutiner och byta ut dem till mer hälsosamma vanor är ett bra sätt att tackla symtomen, vilket hjälper dig att avstå cigaretter för gott.
Många som slutat röka tycker att symtomen försvinner efter två till fyra veckor, men det kan ta längre tid. Symtom kommer och går under den tiden, men kom ihåg att de kommer försvinna och snart kommer det att kännas bättre. .
Fysiska symtom vid nikotinabstinens
- Svettningar
- Huvudvärk
- Andnöd
- Kramp
- Förstoppning
- Förkylningssymtom som till exempel hosta, ont i halsen och nysningar
De fysiska symtomen kan variera från person till person och du kanske inte känner av några alls. De uppstår på grund av att din kropp vänjer sig vid den nya nivån av nikotin.
Vissa rapporterar förkylningssymtom och andnöd vilket kan vara obehagligt, men precis som vid en förkylning eller influensa behöver du ge din kropp lite tid att återhämta sig.
Psykiska symtom vid nikotinabstinens
- Begär
- Irritation, ångest och depression
- Humörsvängningar
- Koncentrationssvårigheter
- Rastlöshet eller sömnsvårigheter
Psykologiska symtom kan vara svårare att hantera eftersom de kan vara längre. Ibland dyker röksuget upp vid olika tillfällen utlösta av något som du inte ens tänkt på. Att bryta gamla vanor kan vara svårt om du inte byter ut dem till ett hälsosammare alternativ.
Hantera symtomen vid nikotinabstinens
Abstinens kan vara svårt att hantera för vissa medan andra tycker att det är ett mindre störningsmoment som de kan hantera utan hjälp. Som tur är, finns det mycket många användbara råd för den som behöver lite extra hjälp att sluta röka.
Att skriva ner de personliga anledningarna till att du vill sluta röka är en bra påminnelse för dig själv. Det hjälper dig att komma ihåg vad du vill uppnå. Det kan också vara bra att skriva ner när du tror att du kommer vilja röka som mest och byta ut de rutinerna till andra hälsosammare alternativ.
Om du är van vid att röka när du är ute och tar en drink, försök att inte dricka alkohol medan du håller på att sluta röka. Sådana situationer kan utlösa röksuget så undvik dem för att undvika ett återfall.
Vissa upplever att de går upp i vikt när de slutat röka – det är ok. Fördelarna av att sluta röka överväger solklart de risker som kommer med att gå upp lite i vikt. Dessutom kommer du att kunna motionera mycket bättre efter att du slutat röka, så att bli av med de extra kilona blir lättare. Att upprätthålla en träningsrutin och göra en plan för att äta hälsosamt är bra sätt att skapa goda vanor istället.
Berätta för dina vänner och familj att du ska sluta röka. Det hjälper dig att hålla dig motiverad och du kan få stöd och hjälp för att hålla dig rökfri.
Hjälp för att sluta röka
Inte alla behöver hjälp för att
sluta röka, men det finns många alternativ för de som behöver det för att göra processen lättare. Sluta röka behandlingar kan hjälpa dig på vägen till ett rökfritt liv.
Reference Popover #ref1
Pålitlig Treated-källa
National Institute on Drug Abuse (2018).
- Is nicotine addictive? [online] Drugabuse.gov. Available at:
Reference Popover #ref2
Pålitlig Treated-källa
Grunberg, N.E. (2007).
- A neurobiological basis for nicotine withdrawal. Proceedings of the National Academy of Sciences, [online] 104(46), pp.17901–17902. Available at:
Reference Popover #ref3
Pålitlig Treated-källa
Vic.gov.au. (2012).
- Highly respcted journal from SourceName based on clinical data research
- Lorem ipsum dolor sit amet, consectetur adipiscing elit.
Reference Popover #ref4
Pålitlig Treated-källa
Fagerström, K. (2014).
- Nicotine: Pharmacology, Toxicity and Therapeutic use. Journal of Smoking Cessation, [online] 9(2). Available at:
Hur vi hämtar information.
När vi presenterar dig med statistik, data, åsikter eller en konsensus kommer vi att berätta var detta kom ifrån. Och vi presenterar bara data som kliniskt tillförlitliga om de kommer från en ansedd källa, till exempel ett statligt eller statligt finansierat hälsoorgan, en expertgranskad medicinsk tidskrift eller en erkänd analys- eller datainstans. Läs mer i vår redaktionella policy.
Relaterade artiklar
Berätta för oss vad du vill höra.
Har du ett ämne som du vill att vi ska ta upp i en framtida artikel? Berätta gärna för oss.
Medicin för din inkorg.
Anmäl dig till vårt nyhetsbrev.
Friskrivningsklausul: Informationen på den här sidan kan inte ersätta professionell medicinsk rådgivning, diagnos eller behandling. Om du har några frågor eller funderingar kring din hälsa, vänligen prata med en läkare.
